Ryttarens

Allt du behöver veta om placering i hoppning

Hur många blir placerade och hur blir man det? Har man bestämt sig för att tävla i hoppning är det inte ovanligt att ställa de frågorna, därför reder vi nu ut hur det fungerar med placeringar i hopptävlingar. I den här artikeln har jag sammanställt allt du behöver veta om placeringar, med Tävlingsreglementet som källa.

Läs även: Tävla i hoppning – allt du behöver veta

Hur många blir placerade?

Antalet placerade i en hoppklass är 25% av klassens antal startande. Alltså blir ett av fyra ekipage placerade, med andra ord var 4:e startande. Vilken placering ekipaget får beror på antalet fel och hur snabbt banan har ridits.

Antalet startande och placerade:

För att bli placerad måste ekipaget ha fullföljt klassen, och för att det ska bli en klass behöver det vara minst två startande. Om det endast är en startande i klassen kan man slå ihop två klasser, till exempel kategori B och kategori C.

Vad händer om man blir placerad?

Grattis! Om du blir placerad på din tävling ska du rida ärevarv med de övriga pristagarna. Vill du veta mer om hur man rider ärevarv kan du göra det här.

Läs även: Allt du behöver veta om ärevarv

Hur blir man placerad i de olika bedömningarna?

För att bli placerad behöver du vara snabbast och rida felfritt. Det finns flera olika typer av bedömningar när det kommer till hoppning. När du anmäler dig på en tävling i TDB kan du läsa vilken bedömning som gäller din hoppklass. Du kan läsa mer om de olika bedömningarna i TR, eller läsa vidare här.

Bedömning A = Antalet felpoäng är avgörande för ordningsföljden.

Clear Round = Rosett delas ut till ekipage som rider felfritt i första försöket. A:Clear round går endast att starta i 0,90 hoppning och lägre för häst samt i Lätt D och lägre för ponny.

A:Inverkan = En bedömningsklass som innebär att ekipagen först
rangordnas efter lägst antal fel. Vid lika antal fel rangordnas ekipagen efter högsta inverkanspoäng. Är även inverkanspoängen lika förklaras ryttarna likaplacerade.

A:0 =Ryttare med lika antal felpoäng skiljs genom tiden i grundhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade. För häst får metod A:0 förkomma i 1,20 hoppning och högre, för ponny får metod A:0 förekomma i Lätt A och högre. Detta gäller dock inte vid hoppning i två faser, där bedömning A:0 är tillåtet i båda faserna i alla klasser.

A:1 = Innebär att ryttare med minsta lika antal felpoäng skiljs genom en omhoppning (A:1a) eller två omhoppningar (A:1b).

A:1a = De ryttare som har samma lägsta antal fel i grundomgången går vidare till en omhoppning. Får i omhoppning enligt metod A:1a två eller flera ryttare åter lika antal felpoäng skiljs de åt genom tiden i omhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade. Övriga ryttare med samma felpoäng i grundomgången skiljs åt genom tiden. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade.

A:1b = De ryttare som har samma lägsta antal fel i grundomgången går vidare till en första omhoppning. Får två eller flera ryttare lika minsta antal felpoäng i första omhoppningen går de vidare till en andra omhoppning. Ryttare med lika felpoäng i andra omhoppningen skiljs åt genom tiden i andra omhoppningen. Ryttare med lika antal felpoäng i första omhoppningen skiljs åt genom tiden i första omhoppningen.

Är även tiden lika förklaras ryttarna likaplacerade. Övriga ryttare
i grundhoppningen med lika felpoäng skiljs åt genom tiderna i
grundhoppningen. Är även dessa lika förklaras ryttarna likaplacerade.

A:2 = Innebär att ryttare med minsta lika antal felpoäng skiljs genom en eller flera omhoppningar till dess segraren genom minsta felpoäng korats. Den ryttare som därnäst erhållit minsta antal felpoäng i samma omgång är nummer 2 och så vidare. Erhåller två eller flera ryttare i sista omgången, i vilken de deltagit, lika antal felpoäng, förklaras ryttarna likaplacerade. Ryttare, som inte varit berättigade delta i omhoppning men har lika antal
felpoäng, förklaras likaplacerade.

Placera sig i omhoppning

För att vinna en tävling måste man vara bättre än sina motståndare, vilket gör att man måste kunna jämföra prestationer. I en omhoppning jämför man ekipagets antal fel och tid, för att kröna vinnaren av klassen.

Omhoppningens två faser

Första fasen består av en bana med 7–9 hinder med eller utan kombinationer beroende på klassens svårighetsgrad. Om klassens svårighetsgrad tillåter kombination ska denna förekomma redan i första fasen.

Andra fasen, som inte är en omhoppning och inte är en andra omgång, består av 4–6 hinder. Även här kan en kombination förekomma. De ekipage som är utan felpoäng i första fasen fortsätter direkt på andra fasen.


Mållinjen i fas ett är startlinje i fas två. Ekipage som ådragit sig
något fel i första fasen får ritten avbruten på signal från domaren.
Undantag: 4:6, om ekipaget inte är uteslutet i första fasen, ska
även ekipage med fel fortsätta i andra fasen. Då denna metod ska
användas består första fasen av 5–7 hinder, totalt 11–13 hinder.
Ekipagen placeras och rangordnas efter sammanlagda fel och
tiden i andra fasen.

Både första och andra fasen ska ha en maximitid och en tillåten tid.

Läs även: Vilket nummer ska man ha på nummerlappen?

Olika typer av bedömningar för omhoppning

Bedömningen i faserna behöver inte vara lika, desamma gäller tempot i de båda faserna, som inte heller behöver vara lika. I den andra fasen kan det komma ett hinder som inte varit med i fas ett.


Bedömningen kan vara:
4:1 A A Minst felpoäng i fas 2 (och om det behövs minst felpoäng i fas 1).
4:2 A A:0 Minst felpoäng och bäst tid i fas 2 (och om det behövs minst felpoäng i fas 1).
4:3 A:0 A:0 Minst felpoäng och bäst tid i fas 2 (och om det behövs minst felpoäng och bäst tid i fas 1).
4:4 A C Kortaste sluttid i fas 2 (och om det behövs minst felpoäng i fas 1).
4:5 A:0 C Kortaste sluttid i fas 2 (och om det behövs minst felpoäng och bästa tid i fas 1).
4:6 A A:0 Minst antal sammanlagda fel i båda faserna (både hinderfel och eventuella tidsfel i båda faserna) och om det behövs tiden i fas 2). Antalet sekunders tillägg vid nedslag i bedömning C är tre (3). I övrigt enligt reglerna för respektive bedömning. Bedömning enligt 4:6 får förekomma i 1,20 hoppning/Lätt A och högre.

Placeringen i klassen avgörs enligt respektive bedömningsforms
vanliga regler.

Q And A Omhoppning

När är omhoppningen?

Svar: Omhoppning ska som regel anordnas omedelbart efter
grundomgången.

Vilken startordning är omhoppningen?

Svar: Startordningen i omhoppningen ska vara exakt densamma
som enligt startlistan i grundomgången. Om ryttaren av någon
anledning tillåtits starta senare i grundomgången ska ryttaren
i omhoppningen starta enligt den ursprungliga startlistan.

Får alla hoppa omhoppning?

Svar: Endast ekipage med minsta lika antal felpoäng kan delta i
omhoppning.

Kan man placera sig även om man har fel i grundomgången?

Ekipage som stoppats eller avbryter efter första fasen placeras alltid efter dem som deltagit i båda faserna även om de blivit uteslutna eller utgått i fas två. Detta gäller dock inte i 4:6 där båda faserna måste ha genomförts för att ekipaget ska erhålla ett resultat.

Exit mobile version