Har du hört din ridlärare eller domare lägga en kommentar som indikerar på att hästen behöver ha mer framåtbjudning eller vara ”mer mellan hand och skänkel”?
Vad innebär det egentligen och hur åtgärdar man problemet med bristande framåtbjudning? I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om termen ”mellan hand och skänkel” som egentligen borde vara ”mellan skänkel och hand”.
Låt mig förklara varför…
Vad betyder termen ”mellan hand och skänkel”?
Handen och skänkeln är två viktiga hjälper som används för att reglera hästens energi. Skänkeln används för att skapa energi och handen används med hjälp av tygelkontakt till hästens mun för att samla energin och reglera tempot.
Termen ”mellan hand och skänkel” innebär att hästen har framåtbjudning och energi som kan samlas upp mellan ryttarens hand och skänkel, vilket gör att hästen blir reglerbar, responsiv och kan kontrolleras med hjälp av ryttarens hjälper.
Den mer korrekta termen är dock ”mellan skänkel och hand” eftersom det betonar ridning från skänkeln mot handen, vilket är mer hjälpsamt för ryttaren att förstå att skänkelhjälperna måste komma före händerna.
Man kan beskriva energin som ett flöde som går på följande vis:
- Ryttarens skänkel gör att energin startar i hästens aktiva bakben,
- genom en smidig och svävande rygg,
- fram till munnen där hästen söker kontakt i bettet,
- längs tyglarna till ryttarens händer, där den kan modifieras och skapa rörelser,
- genom ryttarens kropps och till den drivande skänkel, sedan tillbaka till hästens bakben.
Denna energi och förmåga att rida hästen mellan skänkel och hand kallas för framåtbjudning.
Läs även: Skillnaden på att vara pigg och ha framåtbjudning
Vad är framåtbjudning?
Man kan likna hästens bakben med en motor som skapar framåtbjudning. Med hjälp av ryttarens skänkel är det bakbenen som skapar energi, som sedan går genom kroppen och används till olika uppgifter.
Framåtbjudning är ett kontrollerat, framåtdrivande energiflöde som skapas från hästens bakbensengagemang med hjälp av ryttarens skänkelhjälper och används för att utföra atletiska rörelser som tar uttryck genom en mjuk och avslappnad rygg, hög nacke, god form, lätthet på framdelen och regleras av en mjuk kontakt i ryttarens hand.
Att energin är kontrollerad innebär att ryttaren kan rikta och använda energin för att skapa olika rörelsemoment. Är inte energin kontrollerad riskerar den att bli hastighet och spänning.
Läs även: Ryttarens hjälper
Vad händer om hästen saknar framåtbjudning?
Om hästen inte går mellan skänkeln och handen saknar den framåtbjudning och blir svår att rida eftersom den saknar egen energi och drivkraft. Det går att likna med en bil som saknar dragläge eller har handbromsen i.
Det är viktigt att använda en balanserad mängd skänkel och hand för att skapa en bra mängd energi som är reglerbar och användbar, så kallat framåtbjudning.
- För mycket skänkel leder till att det är svårt att kontrollera energin med handen och hästen kan bli springig, stark eller framtung.
- För mycket hand kan leda till att ryttaren blockerar energin från att bli något användbart och hästen tappar bakbensaktivitet, blir framtung och bakom lod.
Sammanfattningsvis kan man säga att brist på framåtbjudning leder till en försämrad prestation och ridbarhet när det gäller övningar och rörelser som kräver energi och driv, som samlingar och övergångar.
Om en häst saknar framåtbjudning kan det öka risken för skador på grund av felbelastning när hästen rids i obalans. Dessutom kan både häst och ryttare bli frustrerade när de inte kan utföra önskade uppgifter, vilket i sin tur kan leda till dåligt humör eller stress.
Läs även: Hur man rider hästen i form
Förutsättningar för att skapa framåtbjudning
För att skapa framåtbjudning krävs det att häst och ryttare kan rida tillsammans med rytm, lösgjordhet och kontakt.
Det innebär att hästen förstår och accepterar halvhalterna genom samling och reglera sin vikt på bakbenen. Innan ni börjar jobba på framåtbjudningen, se till att ni har följande förutsättningar:
- Hästen är avslappnad, frisk och smärtfri utan rörelsehinder
- Hästen förstår och accepterar skänkelhjälperna och svarar på dem korrekt utan att stressa,
- Hästen förstår och accepterar stödet i bettet med en mjuk och responsiv mun som leder till kontakt i tygeln
- Ryttaren har förståelse och känsla för sina hjälpers funktion
- Ryttaren har en god balans och rytm som inte stör hästens gång
- Ryttaren förstår skillnaden mellan hastighet och framåtbjudning
När hästen förstår hjälperna är det dags att hitta balansen mellan dem. Det kräver träning, känsla och timing. Hur mycket som behövs av de olika hjälperna varierar från häst till häst och dag till dag.
Läs även: Hur man gör en halvhalt
Hur man skapar framåtbjudning
När hästen kan ridas i god rytm, med kontakt och har förståelse och acceptans för halvhalter och ryttarens hjälper är det dags att börja träna upp framåtbjudningen.
Det finns många olika övningar för att stärka hästens framåtbjudning, men oavsett vilket tillvägagångsätt du väljer kommer funktionen vara desamma.
- Placera skänkeln vid sadelgjorden och be hästen gå framåt genom att skänkla hästen.
- Ge eftergift genom att sluta använda skänkeln när hästen svarar framåt, för att undvika att hästen blir skänkeldöv.
- Om hästen inte svarar på skänkeln, se till att vara tydlig. Använd en förstärkande hjälp som sporrar, spö eller röst vid behov.
- Samla upp energin med hjälp av en halvhalt.
- Slappna av i benen och sätet för att tillåta hästens energi komma genom ryggen.
- Upprepa steg 1-4 för att gradvis öka framåtbjudningen och tryck i hästens steg.
Begär endast små impulser från hästen till att börja med och var uppmärksam på spänningar. Beroende på hästens temperament kan övningen behöva hanteras på olika vis.
Om hästen blir spänd är det bäst att avbryta övningen. En häst med mycket energi kan bli frustrerad av halvhalterna och kan behöva joggas som ”grund” och hitta avslappning på det viset. En segare häst kan behöva skritta på långa tyglar för att bli avslappnad i kroppen igen.
Låt framåtbjudningen bli en process som tar tid och öka successivt kraven av graden strävan framåt. Var noga med att berömma hästen när den tänker rätt, dvs. framåt.
Läs även: 6 Tips för bättre framåtbjudning
Hur mycket framåtbjudning ska man ha?
Det går att ha olika mycket framåtbjudning. Varken för mycket eller för lite är bra, utan det gäller att ha precis rätt mängd.
Om du ber hästen om för lite framåtbjudning:
- Brist på energi i hästens rörelser
- Platta och oelastiska gångarter
- Ryttaren behöver använda överdrivna hjälper
- Hästen är seg i sina reaktioner
- Svårigheter med samlingar och tempoväxlingar
- Hästen går över lod och på bogarna
Om du ber hästen om mer framåtbjudning än den klarar av:
- Spänning och stelhet
- Kort och spänd nacke
- Hastigt eller inkonsekvent tempo
- Svårigheter med kontakten, tex öppnar hästen munnen
Med rätt mängd framåtbjudning kommer hästen visa följande resultat:
- Ökad kontrollerbar kraft och energi, tex samling, tempoväxlingar, övergångar
- Ökad spänst och fjädring i gångarterna
- Förbättrad kommunikation, vilja och entusiasm för hästen att lya ryttarens hjälper
- Minskad skaderisk
- Lösgjordhet och avslappning i nacke, hals, rygg och bakben
Sammanfattning
För att skapa framåtbjudning och rida hästen mellan hand och skänkel behöver ryttaren hitta balansen mellan den drivande skänkeln och den samlande handen.
Börja med att hjälpa hästen förstå skänkelhjälperna och se till att den svarar framåt med entusiasm, energi och lämpligt och reglerbart tempo, med kontakt i tygeln. Men inte så mycket att hästen blir stark, handen stum eller axlarna överbelastade.
Ett bra sätt att kolla om hästen svarar på skänkeln är genom att rida tempoväxlingar och övergångar. Beröm hästen när den går framåt och uppmuntra framåtbjudningen innan du samlar upp energin.
Framåtbjudning handlar mycket om hästens egen vilja att gå framåt. Det kräver en viss styrka och kondition, eftersom avsaknaden gör det jobbigt – och hästar är bekväma djur. Se därför till att inte ställa för höga krav när du tränar upp hästens framåtbjudning.