Den ultimata sitsguiden

Vad kul att du vill lära dig mer om ryttarens sits!

Från början var denna artikel menad att bli en enkel guide som lätt och snabbt skulle förbättra ryttarens sits & hållning i sadeln. Men i samband med att jag började skriva insåg jag att det är svårt att förbättra sitsen utan att förstå innebörden av sitsens påverkan i ridningen.

Visst finns det några enkla tips och punkter att förhålla sig till som ger illusionen av en bättre sits, men för att rida bättre behöver man förstå sitsens grundsyfte.

Därför håller du just nu i något mycket mer än bara en snabbfix för din sits. Mitt mål med denna artikel är att du som läsare ska på ett enkelt sätt förstå sitsens påverkan på hela ridningen, hur du kommunicerar med hästen via dina hjälper, vad du ska tänka på för att minska risken för missförstånd samt en mängd övningar som gör dig till en bättre ryttare både i och utanför sadeln.

Läs även: Ryttarens hjälper (vilka dom är och hur dom används)

Vad är en bra sits?

En bra sits är grunden till all kommunikation mellan häst och ryttare. Ryttaren kommunicerar med sina hjälper via sitsen vilka kommandon hästen ska göra. För att hästens ska förstå ryttarens kommandon utan missförstånd krävs en god och ergonomisk sits som bidrar till tydliga, kommunikativa hjälper och tajming.

En bra sits innebär att ryttaren med hjälp av sina primära hjälper; händer & förhållningar i tygeln,
ben & skänklar, samt vikt & belastning kan kommunicera med hästen på effektivast tillvägagångssätt.

Det finns inte en bra sits för alla hästar och alla ryttare eftersom alla ryttare ser olika ut rent fysiologiskt (olika långa överben i relation till underben, olika långa armar etc.)

Dessutom finns det olika typer av sits beroende på ridstil, tillfälle och gren. Ibland krävs det att ryttaren rider med en sittande sits som kallas lodrät sits, ibland behöver ryttaren stå upp i stigbyglarna, vilket kallas för lätt sits.

Läs även: Hur man rider med benen

Hur får jag en bättre sits?

Ridning är en fysiskt krävande idrott som kräver kondition, styrka, balans, liksidighet, snabbhet och koordination. Alla ryttare har olika styrkor och svagheter i sin ridning.

Första steget i att förbättra sin sits är genom att göra en behovsanalys. Behovsanalysen går ut på att ryttaren granskar sin egen sits (själv eller med tränare) och ser över vilka åtgärden som behövs för att förbättra sitsen. När ryttaren vet sina svagheter är det dags för individuella åtgärden för att förbättra ryttarens sits.

Beroende på vilka svagheter som finns i sitsen behöver olika åtgärden tas till. Har ryttaren en krokig rygg kan det vara en bra ide att stärka coremusklerna och använda en hållningssele. Har ryttaren svårt att komma ner i sadeln och rida med sätet kan det hjälpa med olika avslappningsövningar.

8 Sätt att förbättra din sits i sadeln:

1. Bli medveten om dina svagheter genom att filma din ridning och granska din sits.
2. Stärk din core och dina benmuskler utan häst med hjälp av styrketräning.
3. Stärk din core och dina benmuskler på hästryggen med hjälp av lättridning utan stigbyglar.
4. Träna upp ditt balanssinne utan häst med hjälp av balansövningar och promenader i terräng.
5. Träna upp ditt balanssinne på hästryggen med hjälp av barbackaridning och longering utan stigbyglar.
6. Öva på att slappna av med hjälp av meditation, avslappningsövningar och yoga.
7. Använd en hållningssele.
8. Öva, öva och öva. Få så många timmar i sadeln som möjligt.

Läs även: 11 övningar som gör dig till en bättre ryttare & Går man ner i vikt av ridning?

Hur ska man sitta på hästryggen?

Det finns olika sätt att sitta korrekt beroende på vilken ryttare som rider vilken häst, i vilken gren och syfte. Oavsett vilken gren kommer balans, styrka i form av kroppskontroll och följsamhet att underlätta ryttarens sits så att den passar hästen och uppgiften som ska utföras.

Trots att sitsen är individuell finns det några generella riktlinjer att följa.

Läs även: Tävla i hoppning & Tävla i dressyr

Vad är skillnaden på lodrät sits & lätt sits?

Beroende på syfte och situation finns det två olika typer av sits som används inom ridning; lätt sits och lodrät sits.

Vid hoppning och markarbete används främst den lätta sitsen, kanske har du hört uttrycken ”rida lätt” eller ”stå i lätt sits”, som kommer från att ryttaren är lätt i sadeln. Medans man i dressyr använder det som kallas för grundsits eller lodrät sits.

Låt oss djupdyka i de två olika sitsarna för att förstå skillnaderna, när man ska använda vilken sits och hur de ser ut. Vi börjar med ryttarens grundsits.

Lodrät sits

Ryttarens grundsits kallas för den lodräta sitsen och används i dressyr. Under den lodräta sitsen har ryttaren en lodrät linje mellan axeln och höften, samt en lodrät linje mellan knä och tå. (Se bild)

Ryttaren sitter djupt i sadeln med lika mycket vikt i både stigbyglarna och skapar på så vis känslan av en triangel mellan skrevet och båda sittbenen. (Se bild)

Lätt sits

Till skillnad från den lodräta sitsen där ryttaren sitter ner i sadeln innebär lätt sits att ryttaren står upp i stigbyglarna. Lätt sits används framförallt i hoppning och fälttävlan när hästen behöver röra sig fritt under ryttaren.

Lätt sits innebär att sittbenen lyfts något från sadeln och skapar utrymme för hästen att jobba igenom och höja ryggen, vilket är en fördel för att få fina språng.

Den lätta sitsen kräver något kortare stigläder än den lodräta sitsen (ungefär 2-5 hål) för att ryttaren ska kunna böja på knäleden och ställa sig upp i stigbyglarna.

Det finns två olika typer av lätt sist, tvåpunktssits och trepunktssits. Namnet kommer från antalet punkter som fördelar vikten.

Läs även: Hur du håller skänkeln stilla när du rider

Sits över hinder

Att hoppa tillsammans med sin häst kräver en hel del teknik och balans, något du som ryttare faktiskt kan träna upp både på hästryggen, över hinder och hemma. Hoppryttaren behöver ha starka ben för att kunna hålla om hästen med skänklarna när det behövs.

För att hästen ska kunna hoppa genom ryggen utan att störas av sin ryttare är det viktigt att ryttaren är följsam över hindret och inte stör hästens förmåga att röra sig.

Ryttare har en bra sits över hindret när sitsen är funktionell för ändamålet. Ryttaren ska ha lika mycket vikt i båda stigbyglarna, vara följsam i sina händer och överliv under språnget och landa mjukt i sadeln utan att dra hästen i munnen när den landar.

Till skillnad från dressyr som bedöms av en domare, är en korrekt sits i hoppning en funktionell sits. Den behöver egentligen inte se ut på ett visst sätt, utan handlar snarare om att göra det så optimalt som möjligt för hästen att hoppa banan felfritt.

Chelista för korrekt hopposition:

1. Jämn fördelad tyngd i stigbyglarna med en sänkt häl och lätt utåtvridna tår.
2. Höft och häl i lodlinje.
3. Överkroppen är rak och följer med i språnget.
4. Handen är mjuk och stängd runt tygeln med tummen som högsta punkt.
5. Överarmen är mjukt längs kroppen.
6. Blicken upp.

Framförallt är ryttaren avspänd och följsam i kroppen.

Hur får man en bättre sits över hinder?

Det finns flera saker du kan göra för att stärka din sits över hinder både i och utanför sadeln. Fokusera på att träna närvaro, avspänning och balans genom meditation, yoga, pilates, barbackaridning och longering utan stigbyglar, stärk din core med hjälp av styrkeövningar som plankan, situps, benlyft och stärk dina sätesmuskler med hjälp av styrkeövningar som höftlyft och knäböj.

Ett effektivt tillvägagångsätt för att utveckla sin hoppteknik är att filma sig själv och analysera filmerna tillsammans med en tränare för att få feedback på tekniken. Se också till att ha koll på checklistan för korrekt hopposition.

Läs även: 6 Hoppövningar – förbättra hoppteknik & språngkurva

Hur lång tygel ska man rida med?

Tygeln är den delen av tränset som ryttaren styr sin häst med utöver sina hjälper. Tygeln går mellan hästens bett som sitter i hästens mun och ryttarens hand.

För att kunna påverka hästen i bettet behöver tygeln vara tillräckligt sträckt för att ryttarens förhållning i handen ska bli märkbart i bettet. Ryttarens armbågar ska vara något framför överlivet längst med sidan av kroppen eftersom en för lång tygel leder till glappig kontakt med hästens bett och yviga armar med armbågarna för långt bak.

Läs även: Bett till din häst (vilket bett ska man välja?)

Hur långa stigläder ska man rida med?

Stigläder är den delen på sadeln som stigbyglarna fäster i. Stiglädrets längd påverkar ryttarens böjning i knäleden vilket i sin tur påverkar hur väl ryttaren kan sitta eller stå i sadeln.

Allroundstigläder

I en allroundsadel som används för markarbete eller uteritt ska stiglädret vara ungefär lika långa som ryttarens arm.

Ryttaren kan därför måtta stiglädrets längd genom att placera ena handen vid stiglädrets fäste under lillkåpan och dra ut stiglädret så att stigbygeln hamnar i höjd med ryttarens armhåla. Ryttaren ska då kunna rida med lätt böjda knän som tillåter både nedsittning och lättridning i stiglädren.

Dressyrstigläder

I en dressyrsadel vill ryttaren rida med långs stigläder som tillåter ryttaren att rida med långa ben, endast en liten böjning i knäet. Stiglädrets längd ska vara så att ryttaren precis kan ställa sig i sadeln.

Hoppstigläder

I en hoppsadel ska stiglädren vara så pass korta att ryttaren kan böja på knäleden och stå upp majoriteten av tiden i sadeln. Ryttaren ska kunna stå i fältsits under transportsträckor och kunna resa sig upp i sadeln över hindren. En bra längd på stiglädren är därför ca 2-5 hål kortare än en arm längd.

Läs även: Vad ska man tänka på när man köper en hästsadel?

Hur ska man sitta i skritt, trav & galopp?

Oavsett vilken gångart du rider i är det viktigt att följa med i hästens rörelser. Försök att gunga med hästen genom att slappna av i alla leder. Om du spänner dig kommer tiden i sadeln bli betydligt svårare och skumpigare.

Em korrekt sits gör det enklare för ryttaren att kommunicera med hästen via hjälperna. Här kommer mer detaljerad information kring hur du ska sitta i respektive gångart.

Skritt

Det kan vara lätt att ”åka häst” när man skrittar. Visst ska ryttaren kunna slappna av ibland när hästen får skritta på långa tyglar, men det är viktigt att också kunna rida aktivt i skrittarbetet.

• Huvud och axlar: Huvudet ska vara neutralt med blicken i färdriktning. Axlar ska vara avslappnade och sänkta, utan att falla framåt eller bakåt.

• Överarmar och armbågar: Överarmarna ska vara avslappnade och följa hästens rörelser. Armbågarna ska vara placerade längs med kroppen och böjda i en vinkel på ca 90 grader.

• Handled och händer: Handlederna ska vara avslappnade och raka, utan att knyckla eller spänna. Händerna ska följa med i hästens rörelser i korrekt position där tummen är handens högsta punkt.

• Säte och core: Sätet ska vara placerat mitt över hästens rygg och vara i kontakt med sadeln. Core-musklerna (muskulaturen runt magen och ryggen) ska vara aktiverade för att hålla en stabil och balanserad kroppsställning.

• Ben och skänklar: Benen ska vara avslappnade och hänga längs hästens sidor, utan att spänna eller dra upp. Skänklarna ska ligga lätt mot hästens sida för att ge signaler vid behov, men utan konstant tryck.

Läs även: Hur man skrittar

Trav

Hemligheten till att sitta ner i trav är att kunna slappna av i alla leder, rida med höft- och säte för att följa med hästens rytm. I grund och botten är det samma sits som gäller som i skritt. Men den största skillnaden är att traven kräver en mer aktiv ridning.

Under skritt behöver ryttaren ha en mer stabil och avslappnad sits då hästen har fyra ben i marken vilket skapar mindre rörelse och kräver mindre aktivitet av ryttaren. I traven krävs däremot en mer aktiv och följsam sits för att följa med i hästens rytmiska rörelser.

När du travar på en häst behöver du ha avslappnade och följsam höfter för att inte skumpa runt i sadeln. Traven kräver också mer böjning i knäleden för att kunna följa med i hästens rörelser vid lättridning.

Läs även: Hur och varför du ska rida lätt

Galopp

När ryttaren galopperar och sitter ner i sadeln hålls kroppen i en neutral position genom att räta upp överlivet och flytta tyngdpunkten från bäckenet bak på sittbenen.

Ryttarens öra, axel, höft och häl bildar en lodrätlinje. Händerna gungar med hästens rörelse på ett följsamt vis för att undvika glapp i tygeln och obehag för hästen i munnen. R

yttarens ben hänger nära och avslappnat på hästens sida utan att knipa med knäna medans ryttarens höfter rör sig med galoppens rytm.

Galoppen är en följsam tretaktig gångart som kan kännas som en stor gungstol, till skillnad från traven som kan upplevas som guppig och skumpig.

Läs även: Så här fattar du galopp

Vad är stolsits?

Stolsits kallas det när ryttarens skänkel hamnar för långt fram, så att det ser ut som att den sitter på en stol. Fenomenet är vanligt om ryttaren har stela höfter eller om hästen har en opassande sadel.

Är sadeln för smal för hästen lyfts sadelns framkant upp vilket leder till att den djupaste sittdelen på sadeln kommer för långt bak, vilket i sin tur leder till att stiglädret hamnar längre fram i förhållandet till sätet.

Om ryttaren upplever stolsits är det en bra ide att se över sadelns passform på hästen. Hästen kan ha vuxit ur sadeln eller så kan sadeln behöva stoppas om.

@ryttarens.se

Två anledningar till att skänkeln åker fram ibland, så kallat stolsits. Visste du det här? ☺️ #ryttarens #stolsits #ryttare #sits #sadel #ridning #ryttare

♬ originalljud – Ryttarens.se

Hur tränar man upp balansen?

Som ryttare är det viktigt att ha en bra balans för att hålla sig kvar på hästryggen men också för att kunna kontrollera sin kropp och kunna inverka på hästen genom sina hjälper. Det finns flera övningar som stärker balansen.

Övningar som stärker balansen uppsuttet:

• Longering utan stigbyglar
• Barbackaridning
• Ridning utan stigbyglar
• Rid lätt med en hand bakom ryggen
• Taktridning – lättridning med två steg ståendes följt av två steg sittandes
• Lättridning i galopp – sitt ned ett språng följt av lätt sits ett språng

Övningar som stärker balansen utan häst:

• Balansgång
• Häl & tå gång
• Stå på ett ben
• Stå på ett ben och rita åttor i luften med andra benet
• Stå på balansbräda på ett ben
• Stå på balansbräda på ett ben och rita åttor i luften med andra benet.
• Sitt på pilatesboll och lyft ett knä i taget

Läs även: 6 Ridövningar som förbättrar ryttarens balans

Vilka muskler tränar man när man rider?

Ridning är en bra aktivitet för att stärka kroppens alla muskler. De muskler som tränas mest under ridning är ben-och lårmusklerna som används för att skänkla på och hålla om hästen samt mag- och coremusklerna som aktiveras när ryttaren rider med sitt säte. Andra muskler som rygg och baksida axlar tränas också för att bibehålla en korrekt sits i sadeln.

Läs även: Träning för ryttare