Den Stora Guiden För Dig Som Vill Tävla Fälttävlan


Innehållsförteckning

Vad Är Fälttävlan?

Fälttävlan är ridsportens tuffaste gren som innehåller både dressyr, banhoppning och terrängritt. Det är en mycket fysiskt krävande sport som ställer höga krav på både ryttare och häst. Det krävs en toppkondition, mod och en god strategisk plan för att genomföra ett tävling som avgörs över en, två eller tre dagar. Grenen fälttävlan finns världen över, tävlas av både män och kvinnor, av ryttare i alla åldrar och på alla nivåer.

I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta för att tävla i fälttävlan, från hästbesiktning och de olika tävlingsgrenarna till vilken utrustning du behöver och vilka licenser du måste lösa innan din start.

Läs även: Tävla I Dressyr & Tävla I Hoppning

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Petster, eftersom de har ett brett utbud av den utrustningen som krävs för att starta fälttävlan, till låga priser.

Fälttävlan – Hästbesiktning

I och med att fälttävlan är en fysiskt krävande inleds tävlingen vanligtvis med en hästbesiktning för att garantera att hästen är i det skick som krävs för att delta i tävlingen.

Vid lägre nivåer på tävlingar kan besiktningen vara efter antigen dressyr eller hoppmomentet, men alltid innan starten sker i terrängritten. Vid de större tävlingarna med svårare klasser som genomförs över flera dagar sker det alltid en ytterligare besiktning på sista dagen.

Under hästbesiktningen vill veterinären se hur hästen rör sig i skritt och trav. Hästen visas för hand på ledarens högra sida. Hjälm ska bäras av den som visar upp hästen under hela besiktningen men också även i kön till hästbesiktningen.

Förutom besiktningen som samtliga startande behöver göra, har även överdomaren/veterinären som uppgift att kontrollera munnar och nosgrimmor på minst 5% av deltagande hästar. 

Om din häst har en skada i mungipa/munhåla är konsekvensen startförbud i 21 dagar. Mellan dag 8-21 under startförbudet kan tillfälligt starttillstånd ges om:

  • veterinärintyg skickas in till Svenska Ridsportförbundet, och förbundet kan därefter ge starttillstånd,
  • tävlingsveterinär/överdomare på plats kan ge tillfälligt starttillstånd, efter besiktning där skadan konstateras ha försvunnit

Dressyrmomentet i fälttävlan

I dressyrmomentet bedöms ekipaget av en domare. Domaren vill att ryttaren visar upp en mjuk och lydig häst, av en mjuk och följsam ryttare som kan inverka hästen med sin ridning.

Problemet är ofta att en topptränad fälttävlanshäst kan vara en krutdurk, full med energi eftersom det är egenskaper som underlättar för de övriga momenten i fälttävlan. Hur många domare som dömer varierar beroende på vilken nivå klassen och tävlingen avgörs i.

Poäng mellan 0 och 10 sätts av domaren eller domarna på de olika bedömningspunkterna, som även de varierar beroende på nivå. Poängen räknas sedan om till straffpoäng, som man tar med sin in i de övriga grenarna. Det gäller att ha så långa straffpoäng som möjligt, men det kan du läsa mer om under ”straffpoäng”.

Läs även: Tävla I Dressyr & Hur Du Får Mer Än Godkänd Procent I Dressyr

Jag och Eo under dressyrmomentet på en fälttävlanstävling.
Ps, du ser att det är fälttävlan med tanke på den stora nummerlappen på bröstet 🙂

Banhoppningen i fälttävlan

Banhoppningen är en av de tre grenarna som ingår i fälttävlan. I banhoppningen gäller det att ha ett lägre tempo än i terrängritten, hoppa av närmare hindren och hoppa högt nog för att inte riva.

Det gäller för ryttaren att rida hästen runt banan, utan att riva eller stanna på hinder, inom maxtiden. Hoppningen kan vara en avgörande del, där en enda rivning kan avgöra om man kommer vinna eller försvinna. Ibland rids banhoppningen med omvänd startordning, där den som leder får starta sist.

Som ryttare har man möjlighet att gå banan innan start, men det är inget som går att träna in i förväg.

Läs även: Tävla I Hoppning & Hoppövningar

Lillasyster Emilia och hennes ponny på väg till första hindret i hoppmomentet på hennes första pay and cross.

Terrängritten i fälttävlan

Fälttävlans höjdpunkt är terrängprovet. Banan består av varierande antal fasta hinder, i skog eller på fält, som ska ridas för att nå så nära optimaltiden som möjligt.

Under de stora tävlingarna kan ekipagen rida över en halv mil och sträckan kan innehålla över 30-tal hinder.

Svårigheten för ryttaren är att ha en noggrann plan över sin ritt. Det behövs en plan för varje hinder och transportsträcka. Hindren, eller hinderkomplexen erbjuder ofta alternativ vägar, där ”enklare” hinder tar längre tid.

Terrängritten kräver en annan hoppteknik än banhoppningen, eftersom terränghinderna hoppas i högt tempo, hästen tar långa språng och behöver inte vara högt över hindren eftersom det dels tar tid, men också eftersom hindren är fasta behöver man inte vara orolig för att riva.

Jag och min dåvarande ponny ridandes genom vattnet på hemmaklubben Trossnäs Fältrittklubb.

Fälttävlans Olika Nivåer

I fälttävlan använder man inte ponnykategorier, (A-,B-,C- eller D-ponny). Istället måste alla ponnyklasserna upp till och med P80 (ponny 80cm) delas upp i ålderskategorier hos ryttarna.

En lokal tävling = enstjärnig tävling/*.
Regional tävling = tvåstjärnig tävling/**.
Nationell tävling = trestjärnig tävling/***.
Elittävling = fyr- eller femstjärnig tävling/****/*****

Ny beteckning för klasserna i fälttävlan från 2021

Den tidigare beteckningen CIC försvinner och alla klasser ska i stället heta CCI med stjärnbeteckning och S eller L för short respektive long. Det här berättar Svenska Ridsportförbundet på sin webbplats.

Short innebär även att dressyr och hoppning avgörs först och tävlingen avslutas med terräng, Long innebär att banhoppningen blir det avslutande momentet.

Ponnyklasserna i fälttävlan:

P60, P70, P80 och P90 är klassbeteckningar där bokstaven P står för ponnyklass, siffran efter anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.

Ungehästklasserna i fälttävlan

UH90 är den enda unghästklass som finns inom fälttävlan. UH står för unghäst och 90 anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.

5-åringarnas klass i fälttävlan

5-åriga hästar kan tävla mot varandra i klasserna H100 och CNC1. Arrangören skapar då en egen avdelning för 5-åringarna och benämner dessa H100-U respektive CNC1-U.

Hästklasserna i fälttävlan

H80, H90, H100 är klasser där bokstaven H framför ett tal innebär att det är en hästklass, talet anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.

Stjärnklasser, vad är det?

Nationella stjärnklasser definieras som CCN och internationella stjärnklasser definieras som CCI. Teknisk svårighet och höjd på hindren varierar beroende på klassens svårighetsgrad. De olika klasserna betecknas med en 5-gradig skala där 1 stjärnig är den lägsta nivån och 5 stjärnig är den högsta.

Förutom stjärnorna betecknas också klasserna med S eller L som står för S -short och L – long. I den korta klassen är terrängprovet kortare men intensivare än en lång klass.

Ponnyekipage i fälttävlan

Ett ekipage där ryttaren under kalenderåret fyller högst 20 år tillsammans med en liten häst som är inmätt som ponny (under 148 cm) är ett ponnyekipage. Om ryttaren är över 20 år räknas ekipaget som ett hästekipage oavsett hästens storlek.

Starta ponny som storhäst i fälttävlan

Ett ponnyekipage kan delta i klasser för häst, om ekipaget har kvalifikation för klassen i fråga, utan att förlora sin status som ponnyekipage.

Ponnyns lägsta ålder för fälttävlan

För att en ponny och en ponnyryttare ska få bilda ett ponnyekipage ska ponnyn vara lägst 5 år gammal. Om ryttaren är lägst 16 år kan ponnyn vara 4 år.

Hästekipage i fälttävlan

För att få starta i H80 (häst 80 cm) eller H90 (häst 90 cm) måste ryttaren, under aktuellt kalenderår, fylla lägst 12 år.

För att få starta i en H2*-klass måste ryttaren under aktuellt kalenderår fylla lägst 14 år.

För att få starta i en H3*-klass måste ryttaren under aktuellt kalenderår fylla lägst 16 år.

Utrustning För Att Tävla Fälttävlan – Det här behöver du som ryttare!

För att tävla i fälttävlan krävs det en hel del utrustning, varav en stor del är skyddsutrustning. Det är viktigt att bära godkänd skyddsutrustning för att skydda sig från eventuella skador.

Godkänd ridhjälm

BACK ON TRACK RIDHJÄLM EQ3 LYNX SMOOTH TOP

En godkänd ridhjälm är jätteviktigt och kan vara livsavgörande om olyckan är framme. Här kan du läsa mer om när du behöver göra dig av med din gamla ridhjälm.

Hjälmen ska inte vara beklädd med strävt material såsom sammet eller liknande, eftersom det kan vara farligt vid fall. Om du använder en hjälm med ett strävt material kan du använda ett hjälmöverdrag. Här kan du köpa ridhjälm i olika sorters material.

Många fälttävlanshjälmar är skärmlösa eftersom skärmen kan vara en fara vid fall. Det är inte ett krav på att rida i skärmlös ridhjälm, men det kan vara en god investering om fälttävlan är den genen du tänkt att ägna mest tid åt.

Hjälmöverdrag

I Tävlingsregelementet står det följande:

En glatt yta bör eftersträvas, gärna att hjälmen kläs med ett tygöverdrag som glider av vid stark påverkan (exempelvis fall där hjälmen glider längs marken).”

Vilket innebär att ett hjälmöverdrag inte bara är en snygg finess utan fyller även en funktion. Jag rekommenderar dig att köpa ett hjälmöverdrag, speciellt om du har en sammetshjälm som inte är tillåten att rida i.

Sporrar

Sporrar är en valfri utrustning, och därför inte ett krav. Sporrar som används under fälttävlan behöver vara godkända och tillverkade av metall. Godkänd längd på sporrarna är 40 mm för häst, 20 mm för ponny.

Sporrarna Impuls och dummy är godkända. Impuls sporrar är sporrar där de utskjutande delarna är klotformade knoppar av hårdplast eller metall och ”dummy”/attrapp-sporrar saknar helt utskjutande delar.

Stjärnsporrar är förbjudna. Om sporrar med rissor används behöver trissorna vara runda och släta, dvs inga taggar är tillåtet. För ponny är sporrar med trissor helt förbjudet. Om du behöver köpa sporrar kan du göra det här.

Ridstövlar

MOUNTAIN HORSE SOVEREIGN HIGH RIDER RIDSTÖVLAR – BÄST I TEST

Ridstövlar ska i hoppning, dressyr och terrängdelen vara höga, svarta, bruna eller svarta med en brun överdel.

Du får också använda odphursskor och stövelskaft eller enfärgade shortshaps (utan fransar) men färgkravet är desamma som ridstövlarna, dvs svarta, bruna eller svarta med en brun överdel.

Kavaj och klädsel

(Ryttarens klädsel på nivåerna under P1/H2-nivå)

Under dressyrmomentet ska ryttaren bära:

  1. Ridkavaj med polotröja eller skjorta under.
  2. Mörk enfärgad tröja utan tryck och utan kapuschong.
  3. Figurnära enfärgad klubbjacka utan kapuschong.

Till detta bärs ridbyxor. Slips eller plastrong får användas. Brott mot denna regel bestraffas med tillsägelse.

(Ryttarens klädsel på P1/H2-nivå och däröver)

På den här nivån och uppåt ska ryttaren bära ridbyxor som är vita, gulbruna eller krämfärgade, samt vit skjorta med slips, plastrong eller likvärdigt. Handskar ska bäras.

Skyddsväst

I dressyrmomentet finns det inget krav på skyddsväst.

I Hoppmomentet ska skyddsväst bäras av alla fram till och med det kalenderår ryttaren fyller 18 år.

I Terrängmomentet är godkänd skyddsväst är skyddsväst obligatorisk. Använder du inte skyddsväst blir du automatiskt utesluten från tävlingen. Säkerhetsväst med airbag är vanligt bland fälttävlansryttare, eftersom det är det säkraste alternativet.

Säkerhetsväst med airbag

Nummerlapp

Som fälttävlansryttare måste du rida med en synlig nummerlapp i en nummerlappsficka. Nummerlappen ska vara synlig både framifrån och bakifrån.

Nummerlappen syns på långt avstånd

Utrustning För Att Tävla Fälttävlan – Det här behöver din häst!

Sadel

För att tävla i fälttävlan behöver hästen ha en sadel. I princip alla sadlar är godkända att tävla i, förutom damsadel. Här kan du läsa om vad du ska tänka på när du väljer sadel till din häst eller ponny.

I dressyrmomentet kan det vara fördelaktigt för ryttaren att rida i en dressyrsadel, eftersom de långa stiglädren med stödjande sadelkåpor kan göra det lättare att inverka på hästen. Men det går precis lika bra med en hopp/allroundsadel.

Träns

I alla momenten samt under veterinärbesiktningen skall hästen bära träns. Tränset får bytas mellan de olika momenten i fälttävlan om så önskas.

Benskydd

I dressyrmomentet får häst och ponny inte bära benskydd eller lindor inne på tävlingsbanan. Här kan du läsa om hur man tar på hästen benskydd.

Under hoppningen och terrängen kan hästen med fördel för att skydda benen bära benskydd. Det finns speciella terrängskydd som skyddar bättre än vanliga senskydd då dem är mer rejäla och i ett hårdare material.

Terrängskydd

För hästar under 7 år samt ponnyer oavsett ålder gäller följande regler om bakbenskydd:

  • Varje skydd får väga maximalt 200 gram.
  • Den rundade delen av skyddet måste täcka insidan av kotleden.
  • Högsta höjd på skyddet är 16 centimeter.
  • Lägsta höjd på skyddet är 5 centimeter.
  • Skyddets insida måste vara helt slätt.
  • Endast oelastisk kardborreknäppning är tillåten och ska knäppas på utsidan.
  • Inga andra skydd/ingen annan utrustning kan användas tillsammans med ovanstående skydd.

Tyglar

Tränsets tyglar ska vara tillverkade i läder med eventuellt gummiöverdrag eller av textilmaterial, eventuellt med släta läderbitar.

Bett

Här kan du läsa om vilka bett som är godkända.

Boots

Eftersom hästarna kan vara broddade under fälttävlantävlingen kan det vara bra att rida med boots för att minska skaderisken om hästen trampar på sig.

Jag personligen föredrar neoprenboots då de inte ger skav lika lätt. Gummibootsen som är ett annat alternativ blir dock inte tunga av vatten som neoprenbootsen blir, så man får avgöra lite själv där.

Insektsskydd/flughuva

Insektsskydd är tillåtet. Det kan förutom att skydda mot insekter, också vara ljudisolerande. Dock får den inte täcka hästens ögon.

Insektsskyddet/flughuvan ska vara diskret i färg och design. Den får inte sticka in i örat eller öronkanalen och får inte påverka rörelse av öronen.

Vad Du Behöver Tänka På Innan Din Första Fälttävlanstart – Glöm Inte Detta!

Innan du ger dig ut på din första tävling finns det några saker du behöver tänka på. Förutom erfarenhet av olika terrängbanor, en god fysisk uthållning och rätt utrustning så behövs också några praktiska saker för att tävla i fälttävlan.

Grönt kort

För att tävla behöver ryttaren ett grönt kort. Grönt kort är ett bevis på att du har den breda grundkunskap som behövs inför en tävlingsstart.

Hur tar man grönt kort?

För att ta ett grönt kort behöver du vända dig till en förening som är kopplad till svenska ridsportförbundet, endast de kan arrangera grönt kort kurser samt ge examinationer.

Finns det någon åldersgräns för att ta grönt kort?

Barn under 12 år behöver en vuxen/målsman som går grönt-kortkursen som sedan ansvarar för barnet under tävlingen. Du kan läsa mer om åldersgränserna på Svenska Ridsportförbundets hemsida, här.

Fälttävlanskortet

Fälttävlanskortet är ett bevis där ryttaren visar upp att han eller hon behärskar sin häst under ritten på olika typer av fälttävlanshinder som ekipaget kan möta på under en terrängritt.

Ryttaren ska också visa upp att han eller hon behärskar hästens temporidning. Kortet togs fram av Svenska Ridsportförbundet fälttävlanskommitté för att säkra en viss typ av kvalité på sporten som ställer stora krav på såväl ryttare som häst. Kortet gäller för både ponny-och hästryttare, och följer också med i övergången från ponny till häst.

En del i provet till fälttävlanskortet är att genomföra en kortare terrängbana där tränaren bedömer:

  • Ryttarens följsamhet
  • Ryttarens sits
  • Ryttarens förmåga att bibehålla en god balans över och mellan hinder
  • Ryttarens inverkan inför de olika hindren

Om tränaren anser att du klarat provet och är godkänd, signerar tränaren ryttarens ryttarbok. Ett bevis på att du klarat fälttävlanskortet och nu kan delta på första fälttävlanstävlingen.

Ryttarbok

Ryttarboken består av två dokument, ett för hästen man rider och ett för ryttaren. Ryttaren måste kunna visa upp ryttarboken för att visa sitt fälttävlanskort samt kvalificerande resultat.

I ryttarboken:

  • Fallrapporter
  • Varningar
  • Uppgifter som är avgörande för tävlingsdeltagandet

Ryttaren ansvarar själv för att ryttarboken är korrekt ifylld.

Om ryttaren ramlar av under en fälttävlanstävling ska detta annteckas samt signeras av överdomaren. Noteringen ska ske i ryttarboken för både häst och ryttare.

Medical card

Hur bär ryttaren sitt medical card?

Medical card är ett kort som ska placeras i en armbindel på ryttarens vänstra arm. Kortet ska bäras under terrängprovet. Den kan även skrivas på nummerlappen som tillhandahålls av arrangören eller ifylla i en blankett som tillhandahålls av arrangören i sekretariatet.

Kortets funktion?

Ett medical card är en hälsodeklaration för ryttaren. Detta gäller i fälttävlans klasserna från Debutant- till Svår klass. Ska du debutera inom fälttävlan förklarar vi de olika tävlingsmomenten och inför din första tävling behöver du ta ett fälttävlanskort

 Medical card är dock inte längre obligatoriskt enligt TRIV mom. 415.1.

Vad ska det stå på ett medical card?

På ryttarens medical card ska dessa uppgifter fördelaktigt finnas med:

  • Ryttarens namn
  • Ryttarens personnummer
  • Ryttarens adress
  • Anhörigs namn
  • Anhörigs telefonnummer
  • Släktskap
  • Religion eller speciellt religiöst samfund
  • Intyg av att acceptera blodtransfusion vid livshotande tillstånd
  • Blodtyp
Medical card på vänsterarmen, check!

Nummerlappshållare

Under fälttävlan ska ryttare alltid bära nummerlapp som är synlig framifrån och bakifrån. Det är ryttarens ansvar att ta med nummerlappshållare, vilket finns att köpa hos de flesta ridsports butikerna. Nummerlappshållaren ska ha plats för två plastfickor i format liggande A4.

Det är tävlingsarrangören som trycker nummerlappen, som lämnas ut i samband med att ryttaren visar upp ett giltigt hästpass innan start. Är det en endagstävling ska nummerlappen bäras även under dressyr och hopprovet.

Vad händer om ryttaren bär sin nummerlapp inkorrekt?

20 straffpoäng tilldelas ryttaren om nummerlappen bärs inkorrekt, dvs inte nog synligt.

Hur Du Anmäler Dig Till En Tävling I Fälttävlan – Såhär Gör Du!

För att anmäla dig till en fälttävlanstävling på lokal eller högre nivå krävs det ett giltigt vaccinationsintyg, gällande licens för både häst och ponny. Som ponnyryttare behöver du också visa upp ponnyns mätintyg. Som ryttare behöver du ha grönt kort samt fältävlanskort för att starta fälttävlan.

Anmälan till fälttävlan

Anmälan till tävlingen sker via TDB, tävlingsdatabasen.

  1. Logga in på https://tdb.ridsport.se/
  2. Sök: Tävling

Under ”sök tävling” kan du filtrera vilken tävling som passar dig genom att välja:

  • Distrikt
  • Gren
  • Typ (häst eller ponny)
  • Tidsperiod
  • Avstånd från dig
  • Arrangör
  • Bedömning
  • Höjd
  • Status: Nivå på tävlingen

Du kommer nu få fram en lista med tävlingar som passar din sökning. Du kan se tävlingens status på högersidan. Om tävlingen är grönmarkerad är den antagen, och har blivit godkänd av distriktet.

3. Då kan du anmäla dig till tävlingen genom att klicka på tävlingen du vill anmäla dig till och fylla i de uppgifterna som behövs ang vilken häst och ryttare som ska tävla.

Vad Händer Om Du Behöver Avanmäla Till En Fälttävlantävling?

Om en oförutsägbar orsak inträffar efter att avanmälningstiden gått ut och gör det omöjligt att starta, ska omedelbart meddelas till arrangören. Sen avanmälan leder till att du trots avanmälan behöver betala en straffavgift på 500kr.

Häst För Fälttävlan – Vilken Häst Passar För Fälttävlan?

En häst som ska tävla i fälttävlan behöver ha flera egenskaper och vara stabil och god både fysiskt och psykiskt. En bra fältävlanshäst behöver vara bra på lite av varje. Eftersom fälttävlan består av tre olika grenar, som kräver olika saker av ekipaget, behöver hästen vara bra på alla tre grenarna. Hästen behöver vara lydig med tre bra gångarter. Röra sig väl men nödvändigtvis inte för stort.

Många tror att en terränghäst behöver vara modig, vilket kan vara lite sant, men modig bör inte betyda oförsiktig då hästen lätt kan riva i hoppningen istället.

Många framgångsrika fälttävlanshästar är fullblod, en uthållig och snabb typ av häst som ändå har en känslighet, vilket kan vara en fördelaktig kombination i de tre momenten.

Läs även: Vilken Häst Passar Dig Bäst? & 8 Bästa Hästraserna För Hoppning

Jag och Eo efter att vi vann DM i fälttävlan 2013

Dessa Egenskaper Behöver En Fälttävlansryttare

Som fälttävlansryttare behöver du vara noga med din träning och träningsupplägg. Du behöver kunna planera en hel säsong och lägga upp en träningsplan för att få en så bra start som möjligt. Fälttävlan kräver därför att du som ryttare har bra tålamod, är ambitiös och driven.

Det krävs många, många timmar i stallet, på träning, på hästryggen för att bli en duktig fälttävlansryttare. Ryttaren behöver vara bra på att planera, och disciplinerad nog för att genomföra planen. Ekipaget behöver träna både hoppning, dressyr, terränghinder, kondition och lydnad under hela försäsongen, utan att hästen är utsliten när tävlingssäsongen väl drar igång.

Fysisk styrka och god uthållighet underlättar som fälttävlansryttare. Hästar är stor djur och det krävs mycket bål- och benstryka för en ryttare att rida. En god kondition gör att ryttaren orkar inverka på sin häst under hela ritten.

Läs även: Träning För Ryttare (11 Övningar Som Gör Dig Till En Bättre Ryttare, Utan Häst)

Träna Inför Fälttävlan

Man brukar dela upp träningen för hästen som ska tävla fälttävlan efter de fyra olika säsongerna.

Höst. Under hösten brukar fälttävlanshästarna få en lugnare period med mer vila, efter sommarens krävande tävlingar.

Vinter. Runt jul bör man sätta igång sin häst igen för att börja förbereda den inför kommande tävlingssäsong. En period som kanske inte är den roligaste, men så viktig.

Vår. I februari någon gång är det läge att lägga in hoppövningar, kavalett och serier för att fortsätta stärka sin häst.

Tävlingssäsong. Senare framåt våren är det dags att lägga in mer konditionsträning i form av galopparbete innan tävlingssäsongen drar igång.

Perioden under vintern är en uppbyggnadsperiod som består av mycket skritt men som så småningom ökar, man på med trav för att bygga upp senor och leder. Efter ett tag lägger man in markarbete och dressyr i uppbyggnadsfas, för att få en lydig och stark häst.

Det är viktigt att ta väl vara på försäsongen, under tävlingssäsongen vill man bara göra små finjusteringar. Styrka och kondition är något som ska vara god när det väl gäller, därför krävs det att jobbet görs i tid.

Under tävlingssäsongen är det för sent att göra det grundläggande arbetet. Formtoppen ska vara under april, maj och juni, därefter trappas träningen ner för att sedan kanske köra någon tävling under höstsäsongen.

Styrketräna hästen inför fälttävlanstävling

För att få en stark och frisk häst som kan prestera så bra som möjligt krävs träning. Med styrketräning för hästen stärker man hästens muskler. Klättring och gymnastikhoppning är två effektiva sätt att träna upp hästens styrka.

Hästen behöver inte hoppa högt, utan styrkan kommer från att kunna samla hästen och aktivera bakdelen. Det finns många olika övningar för att stärka hästen med hjälp av gymnastikhoppning.

  • Studs är en jättebra typ av övning för att stärka hästens hamstrings och gluteus. Här kan du läsa om hur du hoppar studs. En stark bakdel gör att hästen får det lättare att samla och balansera sig i sin ridning. Här kan du läsa om 6 övningar för att stärka hästens bakdel.
  • Klättring är nyttigt för hästen, men det är dock bättre för hästen att klättra uppför än nerför, vilket kan vara bra att tänka på.

Tänk på att klättringen bör ske i skritt. Låt hästen sänka huvudet och ta i ordentligt, arbeta i låg form, med bakdelen inunder, ett utmärkt sätt för stretching och stärkning av ryggmuskulaturen.

  • Kom ihåg att variera träningen för bäst resultat och en positiv häst! Här kan du läsa hur mycket motion en häst egentligen behöver.

Konditionsträna hästen inför fälttävlanstävling

När man tränar konditionen tränar man upp hästens hjärta och lungkapacitet.

Hästen har en vilopuls på 25 slag per minut och en maxpuls på hela 240 slag per minut.

En av de bästa sätten att bygga upp konditionen är genom galoppintervaller. Intervallerna ska utföras på bra underlag, i balans och hästen ska komma upp så nära maxpuls som möjligt.

Galoppera två minuter, följt av två minuter vila (skritt) och upprepa detta fyra gånger. Är det lite lutning på galoppsträckan räcker det med ca 30 sekunders intervaller.

I en seriös satsning krävs det att man som ryttare har koll på hästens puls under intervallträningen för att veta att intensiteten är rädd, och på så vis ger önskad effekt av träningen utan att överträna hästen.

Antigen kan du rida med pulsklocka på hästen, vilket är ett enkelt sätt att ha koll på hästens puls. Eller så tar du hjälp från någon på marken med att ta hästens puls. Hästens puls tas enklast under ganaschen eller vid armbågen, framför sadelgjorden på hästen.

Du bör inte blanda in konditionsträningen under tävlingssäsongen, eftersom konditionen ändå spetsas av själva tävlingarna. Lägger du för mycket fokus på konditionen då är risken stor att fin häst blir trött och övertränad istället.

Lillasyster och hennes ponny tränar på att gå genom vattnet
Inga problem!

Hur Många Fälttävlansstarter Ska Man Göra Per Säsong?

Det finns inget enkelt svar på hur många starter du ska göra i fälttävlan per år eftersom det är individuellt. Det finns många saker som påverkar hur många starter din häst bör göra per säsong:

  • Tidigare tävlingserfarenheter
  • Hur intensivt tävlingarna kommer under säsongen
  • Hästens fysiska och psykiska förutsättningar
  • Ekonomi
  • Typ av tävling – klass, meetings, endagstävling

Hur Många Fälttävlansstarter Får Man Göra På En Dag?

Ponnyryttare & ponny:

En ponny får inte starta i mer än en fälttävlan under en femdagarsperiod. Däremot får en ponny samma dag göra två starter i
terränghästprov (TH) eller inverkansterrängritt (IT), med samma
eller olika ryttare

Ryttare får i samma meeting starta med högst två ponnyer. Överdomare/teknisk delegat avgör om samma ryttare även kan starta
med en eller flera hästar samma dag.

Ryttare till och med 18 år får under samma meeting göra
högst tre starter
.

Hästryttare & Häst:

En häst får inte starta i mer än en fälttävlan under en femdagarsperiod. Däremot får en häst samma dag göra två starter i terränghästprov (TH) eller stil inverkansterrängritt (IT), med samma eller olika ryttare.

Ryttare får starta högst två hästar i samma klass såvida inte
arrangören tillåter annat.

Lag SM för ponny, team Värmland för några år sen 🙂

Terrängritten Och Olika Hindertyper

Hindren i fälttävlan är oförutsägbara och gränslösa. Variationsmöjligheterna är minst sagt svårslagna. Endast banbyggarens fantasi sätter gränserna för hur det kan se ut. Detta gör att alla banor och ofta även hinder är unika.

Här kommer några varianter av hinder som kan komma på en fälttävlansbana.

Landa i nerförsbacke

Stockhinder

Stockhinder, vilket är precis vad det låter som, stockar som skall hoppas över. Stockhinder är en vanlig hindertyp i de lättaste klasserna i fälttävlan.

Här hoppar vi stockhinder

Vattengrav

Möjligtvis publikens favorithinder! Vattenhindret kan vara något av det man tänker på allra först när det gäller terränghoppning. Hur man tar sig i och ur den beror på svårighetsgraden. Ibland ska ekipaget endast komma igenom, ibland med ett ihop, kanske i form av ett kombinationshinder i, eller ur.

Såhär kan det se ut genom vattengraven

Bank

Även i de lägsta fälttävlansklasserna förekommer bankar av olika slag. De består av ett upphopp och ett nedhopp.

Ett upphopp

Sunken road

Sunken road är enkelt förklarat en omvänd bank. Ekipaget börjar med att hoppa nedför och sedan uppför, istället för banken där de hoppar först uppför och sedan nedför.

Fasanskydd/plank. 

Fasansydd eller plank kan också dyka upp på terrängbanan. Det är olika typer av skärmar som hästen ska hoppa över.

Smalhinder 

Smalhinder är precis som det låter ett smalare hinder. Hindret förekommer på något högre nivå, då det kräves precision och lyhördhet för att ta sig över det. Utseende och bredd kan varieras.

En smalare stock är en variant av smalhinder

Kulvert/låda

Det är inte ovanligt att man på fälttävlansbanan hittar en kulvert som ser ut som en rundad låda – utan kanter, eller alternativ nummer två, en låda.

Dike

Precis som det låter, är dike ett hål i marken som hästen ska hoppa över.

Kombination – dike till stock

Grav

Gravarna i terrängen ser oerhört olika ut. En trakhenergrav är ett hinder med en grav under. Graven kan även ligga framför ett hinder eller bestå av ett litet nedhopp.

Coffin 

En coffin är en kombination av hinder som består av ett nedhopp, ett dike eller en grav och ett upphopp.

Rishinder

Rishinder är hinder med ris instucket i eller på. Riset är inte helt fast, om hästen slår i benen så kommer det inte att hända någonting.

Oxer

Oxer är en vanlig hindertyp i banhoppning, men kan även förekomma i terrängmomentet. Utseendet, precis som på de andra hindren varierar beroende på svårighetsgrad och banbyggare.

Kombinationer

Antalet kombinationer är en del som är med och avgör svårighetsgrad på banan i fälttävlan. Man får lägga en volt om man inte har påbörjat anridning mot ett hinder. Om hindret är en kombination är detta inte tillåtet.

Till skillnad från banhoppningens kombinationer räknas bank och vattengrav ofta som en kombination. Mellan hindren kan man ha fler än två galoppsprång och det benämns ändå som en kombination i fälttävlan.

Kombination med vattengraven

Hus

Hoppas hus? Jajamän! Hushindren kan förekomma i olika utseenden och former beroende på klass.

Stenar

Ibland används även stenar som hinder ute på fälttävlingsbanan.

På väg upp från vattengraven

Packlista Fälttävlan – Det Här Behöver Du Ha Med Dig På Tävling

Packlista inför dressyren:

  • Dressyrsadel/Sadel
  • Träns
  • Schabrak
  • Nummerlapp häst/ryttare
  • Dressyrspö
  • Sporrar
  • Sadelgjord
  • Benskydd/Lindor
  • Donut till håret/hårnät

Packlista inför hoppningen:

  • Sadel
  • Träns
  • Förbygel
  • Skydd
  • Schabrak
  • Hoppspö
  • Sporrar
  • Sadelgjord/platta
  • Nummerlapp häst/ryttare
  • Stigbyglar
  • Huva

Packlista inför terrängen:

  • Sadel
  • Träns
  • Förbygel
  • Schabrak
  • Skydd
  • Tejp
  • Nummerlapp häst/ryttare
  • Boots
  • Stigbyglar

Packlista för ryttare:

  • Stövlar
  • Hjälm
  • Säkerhetsväst
  • Ridbyxor
  • Handskar
  • Nummerlapp
  • Spö
  • Sporrar
  • Medicalcard
  • Ryttarbok
  • Hjälmöverdrag
  • Långärmad tröja
  • Kavaj
  • Pike/skjorta
  • Skärp
  • Mjukisbyxor/överdrag
  • Skor att gå i
  • Regnställ/jacka
  • Sport-bh
  • Underkläder
  • Eventuellt kläder till ryttarfest

Övrig packning:

Såhär Går En Fälttävlanstävling Till

Beroende på hur många dagar tävlingen håller på, varierar det såklart hur tävlingen går till. På de tävlingarna jag själv startat på har dressyren varit först, följt av hoppningen strax därefter och dag nummer två har terrängmomentet varit. Besiktningen har då skett innan dressyren och innan terrängen.

Förberedelser

Många förberedelser ska ske innan en fälttävlanstävling. Allt från att träna en hel säsong, boka uppstallning och sovplats, packa, lära sig dressyrprogram, hoppbanan och terrängbanan till att komma ihåg att tanka bilen innan avfärd. För din egen skull, se till att komma väl förberedd inför tävlingen.

Förberedelser inför avfärd till fälttävlanstävling:

Börja med att kolla så att du har packat allt du behöver packa. Du finner våran packlista högre upp i artikel. Där kan du läsa om allt du behöver packa för att åka på en tävling i fälttävlan.

Läs även: Hur Du Transportera Din Häst (Tips För Säker Lastning & Körning)

Att kolla i bilen innan avfärd mot tävling:
  • Tanka
  • Kolla lufttryck
  • Kolla olja
  • Kolla blinkers på transporten
Packa detta i bilen innan avfärd mot tävling:
  • Vattenflaskor
  • Kaffetermos + muggar
  • Servetter
  • Bensindunk
  • Telefonladdare
  • Huvudkudde
  • Filt

Förbered mat inför fälttävlanstävling:

Tänk på att planera in mat innan under och efter tävlingsdagen/dagarna. En ryttare och hens team presterar bäst med energi i kroppen, men det kan vara lätt att glömma äta när tävlingsnerverna är igång.

Försök att planera in maten, så att teamet äter iallafall 3 gånger om dagen, gärna med flera mellanmål mellan måltiderna.

Fälttävlan kräver mycket energi så det är viktigt att äta och dricka mycket vatten för att orka, speciellt om tävlingen pågår i flera dagar.

På de flesta tävlingarna finns det en cafeteria, kiosk eller restaurang. Men under terrängritten som är i skogen eller på ett fält kan det vara bra att ha med sig egen matsäck.

Mat som är bra att ta med på tävling:

Det kan vara bra att ta med mat som kan ätas kall, eftersom det ibland inte finns tillgång till micro.

  • Kycklingsallad
  • Rostbiffsallad
  • Äggmackor
  • Wraps
  • Gravad lax med keso
  • Pannkakor med sylt
  • Smörgåstårta

Alternativ nummer två är att ha varm mat med i en mattermos:

  • Gulaschsoppa med bröd till
  • Kokt korv med bröd
  • Köttfärssås och spagetti
  • Pastarätter
  • Pyttipanna
Mellanmål att ta med på tävling:
  • Kexchoklad – snabb energi
  • Riskakor
  • Frukt
  • Kex
  • Drickyoghurt/kvarg
  • Smörgåsar
  • Keso
  • Nötter
  • Proteinbars
  • Pannkakor

Förberedelse inför dressyren:

Dressyrprogramen hittar du på ridsports hemsida/stallbacken. Vilket program du ska rida står i tävlingens proposition på tdb när du anmäler dig till tävlingen. Se till att träna programmet nog hemma så att du kan det väl.

Förberedelser inför banhoppningen:

Du får möjlighet att gå banan innan dressyrmomentet. Se till att ta dig tiden att gå banan noga, gärna många gånger. Här gäller det att memorera hindren och dess ordning, men också ha en strategisk plan på hur du ska rida hindren.

Tänk ut vilka vägar du ska rida, vart du behöver hålla ut vägen och vart du kan spara tid. Finns det något hinder som kan vara extra läskigt för din häst? Visa det hindret innan start.

Finns det någon kombination eller linje på banan kan det vara smart att stega sträckan så du har en plan på hur många steg det ska vara mellan hinder A och hinder B, samt ha en plan B ifall ni inte kommer in på A hindret som planerat.

Vill du lära dig mer om att stega mellan hinder kan du läsa guiden ”lär dig stega mellan hinder”.

Förberedelser inför terrängritten:

Inför terrängen får du gå med på en anordnad banvisning. Alla som ska rida klassen får gå med, och banbyggaren visar banan och ger tips. Därefter är det upp till ryttaren hur många gånger man vill gå terrängbanan innan start.

För att vara väl förberedd inför terrängritten kan det vara bra att ha hoppat många olika typer av hinder hemma. Gärna att du besökt andra fälttävlansbanor i närheten av hemmaplan för att öva på att hoppa även nya hinder.

Dagen innan tävling

Förutsatt att du står uppstallad på tävlingen bör du dagen innan tävling visa hästen tävlingsplatsen. Det kan vara bra med ett kortare träningspass (ca 30 minuter) där hästen får lära känna området och banan.

Beroende på vad du har för häst, och vad era svagheter och styrkor är bör ridningen dagen innan anpassas efter detta. Förslagsvis skulle jag rida lite lydnad, galopp till halt och flytta undan för skänkeln i skritt för att hästen ska bli genomarbetad, mjuk och lydig men inte trött.

Att rida på tävlingsplatsen dagen innan tävling kan få din häst att lära känna miljön, och på så sätt slappna av lite inför den stora dagen.

Startbox Fälttävlan

För att underlätta starten i terrängmomentet ska ekipaget starta i en inhägnad om 5×5 meter, med öppning i startriktningen. Många hästar vet att något eller till och med vad som är på gång här och kan därför bli förväntansfulla, ivriga och eller otåliga.

Ekipaget får röra sig i startfållan och behöver inte stå still i den. De får även lämna den före start, men behöver ridas igenom.

Medhjälpare får leda in hästen i startboxen samt hålla hästen till startsignal har getts. När ryttaren hör ”rid” får därefter ingen ytterligare hjälps ges. Då är det dags!

Straffpoäng I Fälttävlan

Straffpoäng dressyr

Dressyrmomentet inleder alltid en fälttävlanstävling. I dressyren blir ritten bedömd av en domare som sätter poäng på olika moment mellan 0 och 10. Olika dressyrprogram har olika maxpoäng.

För att kunna jämföra och enkelt förstå resultaten omvandlas poängen till procent av maxpoängen.

Till exempel är maxpoängen på EM 250 poäng, om ekipaget får 178 poäng blir det i procent 71,20%. I vanlig dressyr nöjer man sig med att det ekipaget med högst procent vinner. Men…

I fälttävlan ska även terrängen och hoppningen räknas om till siffror som är lika betydelsefulla som dressyrmomentet. I dressyren vill man ha så höga procent som möjligt, men i hoppningen och terrängen vill man ha så låga siffror som möjligt.

I banhoppningen och terrängen vill man vara felfri och få så få straffpoäng som möjligt. Två motsidiga sätt att räkna på? Kanske, men nej.

Man gör nämligen om dressyrens procent till straffpoäng genom att ta antalet procent minus 100 och multiplicerar sedan det med 1,5.

I exemplet ovan skulle alltså 71,54 % i dressyren ge ekipaget 43,2 straffpoäng i resultat (71,2-100*1,5)

Ju högre procent ekipaget får i dressyren, ju lägre straffpoäng tar de med sig till nästa moment. Terrängen eller banhoppningen.

Straffpoäng banhoppning

Bommarna ska förstås ligga kvar under banhoppningen. Om rivning eller vägran sker ges 4 straffpoäng per gång.

Även i banhoppningen finns det en maxtid att klara sig igenom, överskrider ekipaget tiden ges 1 straffpoäng per påbörjad sekund.

Straffpoäng terräng

Terrängmomentet går ut på att rida så felfritt som möjligt närmast optimaltiden, och på så sätt få med sig så få straffpoäng som möjligt.

Om ekipaget överskrider optimaltiden så får de 0,4 straffpoäng för varje överskriden sekund. Det finns även en maxtid som ekipaget måste klara, annars blir de uteslutna från tävlingen.

Eftersom terrängens hinder är fasta går det inte att få straffpoäng av att riva dem, men andra olydnaden som att springa bredvid eller stanna ger 20 straffpoäng vid första olydnad och ytterligare 40 vid andra olydnaden.

Varningar & Straffpoäng I Fälttävlan

Om farlig ridning framkommer på en fälttävlanstävling kan det behandlas på följande sätt:

  • Muntlig tillrättavisning.
  • Skriftlig varning.
  • 25 straffpoäng.
  • 25 straffpoäng + skriftlig varning
  • Uteslutning
  • Uteslutning + skriftlig varning

Om det utdelas 25 straffpoäng ska poängen räknas som hinderfel under
terrängprovet i resultatlistan.

Om någon av punkterna ovan sker ska överdomaren alltid rapportera in sanktionerna till Svenska Ridsportförbundet för Gult kort.

Otillåten hantering av häst vid fälttävlan, vad är det?

Otillåten hantering av häst, det innebär att något som ryttaren gör orsakar eller kan orsaka smärta eller onödigt obehag för hästen.
Här är några exempel, men fler saker kan förekomma som otillåten hantering:

  • Otillåtet eller olämplig användning av spö
  • Rida en utmattad häst
  • Överdrivet pressa en trött häst
  • Överdriven användning av spö, bett eller sporrar
  • Blödning från häst

Vad händer om ryttaren missköter hanteringen av häst på tävling?

Om händelsen, enligt överdomarens uppfattning, kan anses som otillåten hantering av häst, ska rapporteras på gult kort samt ge någon av följande åtgärden:

  • Muntlig tillrättavisning (rapporteras inte).
  • Skriftlig varning.
  • Straffavgift.
  • Avstängning.

Hur får ryttaren använda spöt på fälttävlanstävling?

Ryttaren får inte överdriva eller missbruka spöhantering på sin häst.

Följande principer gäller vid spöhantering:

  • Spö får endast användas som anvisning och inte som bestraffning.
  • Spö får inte användas för att ventilera ryttarens humör.
  • Efter uteslutning får spöt inte längre användas.
  • Spö får inte användas efter att hästen hoppat sista hindret på en bana.
  • Spö får inte används överhand (det vill säga till exempel ha spöet i höger hand som nyttjar det mot vänstra flanken).
  • Spö får inte användas mot hästens huvud.
  • Spö får endast användas en gång per händelse.
  • Överdrivet användande av spö mellan hinder är förbjudet.
  • Skadas hästens hud räknas det som att spöhanteringen varit överdriven.

Tempo I Fälttävlan

När du rider fälttävlan kan det vara bra att lära sig rida i olika tempon. Som nybörjare behöver du mest tänka på att ha ett lite högre tempo än vanligt.

Fälttävlan går ut på att komma så felfritt som möjligt, på en tid så nära optimaltid som möjligt i mål. Därför är tempot viktigt.

Vad händer med tiden om jag stoppas under terrängritten?

Om ekipaget stoppas för till exempel raserat hinder, olycka, medicinsk eller veterinär examination eller liknande, ska tiden på ryttaren stoppas tills att de ritten kan fortsätta.

Funktionärerna ska därför klocka tiden från utsedd plats som ekipaget passerat, och när ekipaget får rida vidare igen från utsedd plats stoppar funktionären klockan och tiden som visas dras av från den totala tiden som det tog att genomföra terrängritten.

Fälttävlansklocka

Fälttävlansklockan består av en klocka, stoppur från (0), minuträknare med larm och en programmerbar nedräkning med alarm. Klockan piper varje minut, med syfte att ryttaren ska ha en uppfattning om tiden, för att rida så nära optimaltiden som möjligt.

Klockorna finns i alla prisklasser, men de jag hittat på internet verkar ligga runt 1000-lappen.

Man väljer själv om man vill använda fälttävlansklocka eller inte.

Optimaltid I Fälttävlan

Frågor & Svar Om: Optimaltid i Fälttävlan

Vad är optimaltid?

I fälttävlan ska ekipaget försöka komma i mål så nära optimaltiden som det bara går. Optimaltiden är ett förbestämt tempo.

Exempel på optimaltid, taget från TR2019:

Distansen i förhållande till tempot ger optimaltiden, exempelvis en banlängd på 2210 meter och ett tempo på 520 m/min ger en optimaltid på 4,25 minuter. Eftersom 0,25 minuter = 0,25×60 sekunder = 15 sekunder blir optimaltiden 4 minuter 15 sekunder.

Maxtiden är dubbla optimaltiden vilket i det visade exemplet skulle innebära 8 minuter 30 sekunder.

Är det svårt att rida efter optimaltid?

Det är inte alltid så enkelt, men av erfarenhet lär man känna vilket tempo man rider i. Övning ger färdighet!

Hur bestäms optimaltiden?

Optimaltiden bestäms utefter fälttävlingsbanans längd och svårighetsgrad.

Vad händer om man rider för långsamt?

Under tävlingens gång får man straffpoäng av olika typer av olydnaden. Överskrider du optimaltiden, stannar på hinder eller visar upp ett olämpligt beteende under terrängritten får du straffpoäng.

De ekipage som överskrider den satta optimaltiden kommer att bli tilldelad 0,4 straffpoäng för varje påbörjad sekund. 

Vad händer om man rider för snabbt?

Om du rider snabbare än optimaltiden med mer än 15 sekunder tilldelas även här 0,4 straffpoäng för varje sekund innan dessa 15.

Finns det någon maxtid i fälttävlan?

Ja, maxtiden är dubbla optimaltiden. Överskrider ekipaget denna tid blir ekipaget utesluten.

Hur Farligt Är Fälttävlan Egentligen?

Fälttävlan kan ibland kallas för världens farligaste sport. I en mycket uppmärksammad studie från Australien räknades skadefrekvensen per deltagare till 0,88 procent, mycket högre än för exempelvis motorsport (0,24 procent). Forskarens namn är Danzil O’Brien och han har funnit 59 fälttävlansryttare omkommit under perioden 1993 till 2015.

Det är svårt att med forskning räkna ut hur farligt en sport egentligen är. Forskningen som finns idag har använt sig av olika metoder, vilket gör det svårt att jämföra resultaten.

En metod har varit att jämför antalet fall med antalet deltagare.

En annan metod är att mäta antalet skador i förhållandet till antalet timmar som aktiviteten tar. I en svensk studie redovisades skadefrekvensen som antalet skador per timme och den blev då 0,35 skadehändelser per 1.000 timmar terrängprov för erfarna ryttare.

I en studie från Australien beräknade man antalet skador per språng eller försök till språng. Resultatet var då 0,2 skador per 1.000 försök till språng.

Läs även: Är Ridning Farligt? (7 Tips För Säkrare Ridning)

Rotationsfall – vanligaste dödsorsaken i fälttävlan

I fälttävlan omkommer varje år ett flertal ryttare efter att hästen fallit. Ett av de vanligaste och farligaste olycksscenarierna är så kallade rotationsfall. Ett rotationsfall är när hästen slår i hindret (som är fast och alltså inte går att riva), faller och roterar framlänges så att ryttaren ramlar av och riskeras att klämmas mellan marken och hästen.

8 av 10 ryttare dör av rotationsfall.

Denzil O’Briens statistik visar att 41 av 59 dödsfall har bekräftats ha uppstått efter rotationsfall i sin studie. I åtta fall är det fortfarande oklart om det var rotationsfall eller inte.

Studien fokuserade inte på avlidna hästar, men visar ändå att minst 74 hästar har dött på eller just efter en fälttävlanstävling på olika nivåer sedan 2005. O’Brien menar att ett system för att rapportera avlidna hästar inom sporten saknas och att det är först på senare år som dödsfallen ens har rapporterats.

Här kan du läsa hela rapporten.

Felice

Mitt namn är Felice Thuresson och jag har startat den här bloggen för att hjälpa dig med dina hästrelaterade frågor. Hoppas du finner mitt inlägg till någon hjälp & tack för ditt besök!

Nyligen Tillagda Inlägg

[class^="wpforms-"]
[class^="wpforms-"]