Den Ultimata Sitsguiden


Vad kul att du vill lära dig mer om ryttarens sits!

Från början var denna artikel menad att bli en enkel guide som lätt och snabbt skulle förbättra ryttarens sits & hållning i sadeln. Men i samband med att jag började skriva insåg jag att det är svårt att förbättra sitsen utan att förstå innebörden av sitsens påverkan i ridningen.

Visst finns det några enkla tips och punkter att förhålla sig till som ger illusionen av en bättre sits, men för att rida bättre behöver man förstå sitsens grundsyfte.

Därför håller du just nu i något mycket mer än bara en snabbfix för din sits. Mitt mål med denna artikel är att du som läsare ska på ett enkelt sätt förstå sitsens påverkan på hela ridningen, hur du kommunicerar med hästen via dina hjälper, vad du ska tänka på för att minska risken för missförstånd samt en mängd övningar som gör dig till en bättre ryttare både i och utanför sadeln.

Vad Är En Bra Sits?

En bra sits är grunden till all kommunikation mellan häst och ryttare. Ryttaren kommunicerar med sina hjälper via sitsen vilka kommandon hästen ska göra. För att hästens ska förstå ryttarens kommandon utan missförstånd krävs en god och ergonomisk sits som bidrar till tydliga, kommunikativa hjälper och tajming.

En bra sits innebär att ryttaren med hjälp av sina primära hjälper; händer & förhållningar i tygeln,
ben & skänklar samt vikt & belastning kan kommunicera med hästen på effektivast tillvägagångsätt.

Det finns inte en bra sits för alla hästar och alla ryttare eftersom alla ryttare ser olika ut rent fysiologiskt (olika långa överben i relation till underben, olika långa armar etc.)

Hur får jag en bättre sits?

Ridning är en fysiskt krävande idrott som kräver kondition, styrka, balans, liksidighet, snabbhet och koordination. Alla ryttare har olika styrkor och svagheter i sin ridning.

Första steget i att förbättra sin sits är genom att göra en behovsanalys. Behovsanalysen går ut på att ryttaren granskar sin egen sits (själv eller med tränare) och ser över vilka åtgärden som behövs för att förbättra sitsen. När ryttaren vet sina svagheter är det dags för individuella åtgärden för att förbättra ryttarens sits.

Beroende på vilka svagheter som finns i sitsen behöver olika åtgärden tas till. Har ryttaren en krokig rygg kan det vara en bra ide att stärka coremusklerna och använda en hållningssele. Har ryttaren svårt att komma ner i sadeln och rida med sätet kan det hjälpa med olika avslappningsövningar.

8 Sätt att förbättra din sits i sadeln:

  1. Bli medveten om dina svagheter genom att filma din ridning och granska din sits.
  2. Stärk din core och dina benmuskler utan häst med hjälp av styrketräning.
  3. Stärk din core och dina benmuskler på hästryggen med hjälp av lättridning utan stigbyglar.
  4. Träna upp ditt balanssinne utan häst med hjälp av balansövningar och promenader i terräng.
  5. Träna upp ditt balanssinne på hästryggen med hjälp av barbackaridning och longering utan stigbyglar.
  6. Öva på att slappna av med hjälp av meditation, avslappningsövningar och yoga.
  7. Använd en hållningssele.
  8. Öva, öva och öva. Få så många timmar i sadeln som möjligt.

Läs även: 11 Övningar Som Gör Dig Till En Bättre Ryttare & Går Man Ner I Vikt Av Ridning?

Hur Ska Man Sitta På Hästryggen?

Det finns olika sätt att sitta korrekt beroende på vilken ryttare som rider vilken häst och i vilken gren och syfte. Oavsett vilken gren kommer balans, styrka i form av kroppskontroll och följsamhet att underlätta ryttarens sits så att den passar hästen och uppgiften som ska utföras. Trots att sitsen är individuell finns det några generella riktlinjer att följa.

10 punkter för en bra sits:

  1. Huvudets position är neutral med blicken dit du är på väg.
  2. Axlarna är jämna och lätt tillbakaroterade för att hålla ryggen rak.
  3. Brösta upp dig lite och håll spänning i magen, men kom ihåg att andas.
  4. Ryggen hålls rak men flexibel så att du kan följa med i hästens rörelser.
  5. Överarmarna går rakt ner och håller armbågarna nära kroppen.
  6. Handen håller tygeln sträckt och placeras med ungefär en handsbredd i mellanrum ovanför hästens manke.
  7. Tummen är handens högsta punkt.
  8. Rumpan är tung i sadeln med vikten jämnt fördelat på båda sittbenen.
  9. Benen hänger nära hästens kropp utan att knipa med knäna.
  10. Fotens bredaste del placeras i mitten av stigbygeln och hälen är jämn eller lägre än tån beroende på ridstil.

Vad Är Skillnaden På Lodrät Sits & Lätt Sits?

Det finns två olika typer av sits, lätt sits och lodrät sits. Vid hoppning och markarbete används främst den lätta sitsen, kanske har du hört uttrycken ”rida lätt” eller ”stå i lätt sits”, som kommer från att ryttaren är lätt i sadeln. Medans man i dressyr använder det som kallas för grundsits eller lodrät sits.

Låt oss djupdyka i de två olika sitsarna för att förstå skillnaderna, när man ska använda vilken sits och hur de ser ut. Vi börjar med ryttarens grundsits.

Läs även: Tävla I Hoppning & Tävla I Dressyr

Lodrät sits (Sittande position)

Ryttarens grundsits kallas för den lodräta sitsen och används i dressyr. Under den lodräta sitsen ska ryttaren ha en lodrät linje mellan axeln och höften, samt en annan lodrät linje mellan knä och tå. (Se bild)

Ryttaren sitter djupt i sadeln med lika mycket vikt i både stigbyglarna och skapar på så vis känslan av en triangel mellan skrevet och båda sittbenen. (Se bild)

Bäcken & höfter

Bäcken är en viktig del i kommunikationen med hästen eftersom den är central på ryttaren kropp. Rörelser från bäcken går upp mot rygg & huvud samt ned mot ben & skänklar.

Bäckenet ska röra sig i takt med hästen för att inte störa hästens rörelser.

Ryttare ska hela tiden känna båda sina sittben mot sadeln, utan att bli sned och hamna i obalans.

Överkropp

Ryttarens överkropp ska alltid vara lodrät i den lodräta sitsen. Ryggen ska vara naturligt upprätt med lätt tillbakarullade axlar som är i jämnhöjd med varandra. Bröstkorgen ska bröstas upp och överarmen ska vara avspänd rakt ner.

Armbågarna ska vara nära kroppen med överarmarna rak ner.

Överkroppen ska vara avspänd utan att studsa.

Huvudet

Ryttarens huvud ska vara naturligt buret med avslappnad nacke. Blicken riktas framåt i den riktning som ekipaget rör sig.

Ben

Med avspända lår och knän kommer ryttaren djupare ner i sadeln. Rikta knäna snett framåt, med vaden mot hästen.

Ryttarens knä ska vara nära sadeln utan att knipa eller klämma eftersom det låser knät, vilket i sin tur leder till minskad förmåga till att använda skänkeln.

Skänklar

Skänkeln ska vara still och stabil med tån riktad framåt. Hälen ska vara sänkt eller som högst parallell med fotsulan och skapa kontakt med stigbygeln.

I lätt sits skapar en sänkt häl en stadigare och bättre balans. I lodrät sits, alltså vid nedsittning är en sänkt häl ett tecken på avslappning.

Hand

Ryttarens händer placeras med ungefär en handsbredd i mellanrum strax ovanför hästens manke.

Tummen är handens hösta punkt och handen ska vara mjukt sluten och följsam för att skapa kontakt med hästens bett via tygeln utan obehag eller glapp för hästen.

Tygeln ska gå mellan ryttarens lillfinger och slutas om av tummen.

Lodrät sits – Frågor & Svar

Hur kommer man ner i sadeln?

När ryttaren sitter ned i sadeln kommer ryttarens tyngdpunkt hamna nära hästen vilket gör det enklare att följa med hästens rörelser och arbeta i balans. Ryttarens leder behöver vara avspända för att skapa en stadig, mjuk och elastisk följsamhet till hästens rörelser.

Genom att hitta sin egen optimala balans, kroppskontroll, jämnvikt och framförallt genom att slappna av blir det lättare att följa hästens rörelser. Det är därför bra att som ryttare träna balans och närvaro/avslappning även utanför hästryggen med hjälp av yoga, meditation, pilatesboll, balansplatta, bommar eller övningar som trädet eller draken.

Läs även: Hur Man Sitter Ner I Trav Utan Att Studsa

Vilka muskler tränar man när man rider?

Ridning är en bra aktivitet för att stärka kroppens alla muskler. De muskler som tränas mest under ridning är ben-och lårmusklerna som används för att skänkla på och hålla om hästen samt mag- och coremusklerna som aktiveras när ryttaren rider med sitt säte. Andra muskler som rygg och baksida axlar tränas också för att bibehålla en korrekt sits i sadeln.

Läs även: Träning För Ryttare (11 Övningar Som Gör Dig Till En Bättre Ryttare, Utan Häst)

Lätt sits (stående position)

När ryttaren inte sitter ner i lodrät sits kan den istället rida i lätt sits, vilket använd i hoppning och fälttävlan. En lätt sits innebär att sittbenen lyfts något från sadeln och skapar utrymme för hästen att jobba igenom och höja ryggen, vilket är en fördel för att få fina språng. Den lätta sitsen kräver något kortare stigläder än den lodräta sitsen (ungefär 2-5 hål) för att ryttaren ska kunna böja på knäleden och ställa sig upp i stigbyglarna.

2-punktssits & 3-punktssits

Det finns två olika typer av lätt sist, tvåpunktssits och trepunktssits.

Trepunktssitsen är första steget av lättsits där axlarna är lite framför lodlinjen och sittbenen har lätt kontakt med sadeln där axel knä och tå bildar en lodrät linje. (Se bild nedan)

Tvåpunktssits rids i ett högre tempo och gör hästens rygg friare. I tvåpunktssits är ryttarens höft och knä i linje och sittbenen lyfts något ur sadeln. (Se bild nedan)

Sits över hinder

Att hoppa tillsammans med sin häst kräver en hel del teknik och balans, något du som ryttare faktiskt kan träna upp både på hästryggen, över hinder och hemma. Hoppryttaren behöver ha starka ben för att kunna hålla om hästen med skänklarna när det behövs.

För att hästen ska kunna hoppa genom ryggen utan att störas av sin ryttare är det viktigt att ryttaren är följsam över hindret och inte stör hästens förmåga att röra sig. Detta genom att ha lika mycket vikt i båda stigbyglarna när ryttaren ställer sig upp för att låta hästen hoppa av, flytta fram, följa med och vara mjuk i sina händer över hindret för att inte dra hästen i munnen och slutligen landa mjukt i sadeln när hästen landar.

Läs även: Hur Man Hoppar Med En Häst

Chelista för korrekt hopposition:

  1. Jämnt fördelad tyngd i stigbyglarna
  2. Fotens bredaste del på stigbygeln
  3. Sänkt häl
  4. Omsluter hästen mjukt med underskänkeln med tårna lätt utåtvridna
  5. Höft och häl i samma lodlinje
  6. Överkroppen ”lagom med”, varken före eller efter hästen
  7. Mjuk och stängd hand runt tygeln, handleden rak och tummen handens högsta punkt
  8. Handen i sådan position med rak linje från ryttarens armbåge till hästens mun
  9. Överarmen mjukt längs kroppen
  10. Överkroppen rak med huvudet rakt mellan avspända axlar och blicken upp
  11. Framförallt, avspändhet i kroppen

Lätt Sits – Frågor & Svar

Hur får man en bättre sits över hinder?

Det finns flera saker du kan göra för att stärka din sits över hinder både i och utanför sadeln. Fokusera på att träna närvaro, avspänning och balans genom meditation, yoga, pilates, barbackaridning och longering utan stigbyglar, stärk din core med hjälp av styrkeövningar som plankan, situps, benlyft och stärk dina sätesmuskler med hjälp av styrkeövningar som höftlyft och knäböj.

Ett effektivt tillvägagångsätt för att utveckla sin hoppteknik är att filma sig själv och analysera filmerna tillsammans med en tränare för att få feedback på tekniken. Se också till att ha koll på checklistan för korrekt hopposition.

Läs även: 6 Hoppövningar – Förbättra Hoppteknik & Språngkurva

Hur Kommunicerar Häst & Ryttare?

För att förstå hur ryttaren ska sitta i sadeln behöver vi ta reda på varför ryttarens ska sitta på det viset.

Hästar är individer och alla individer är olika. Även om hästar har en grundläggande sätt att kommunicera förutsatt att den blivit korrekt inriden. Lätta kommandon som att skänklar runt magen betyder framåt och att ett bett i munnen som trycker mot mungiporna betyder stopp kan de flesta hästar. Vissa hästar behöver tydliga signaler för att förstå vad ryttaren förväntar sig av dem, medans andra är känsliga och behöver endast små signaler för att reagera.

Ryttarens sits är inte ett påhittat fenomen som ser snyggt ut och bedöms av domare på en dressyrbana, utan handlar om att skapa det optimala utgångsläget för kommunikation mellan häst och ryttare.

För att häst och ryttare ska bli ett välbalanserat och fungerande ekipage krävs det en god kommunikation. Eftersom vi inte kan berätta för hästen vad vi ber den om med ord använder ryttare sin sits som ”språk” med hjälp av sina hjälper genom förstärkningar och bestraffningar.

Läs även: 5 Förtroendeövningar Med Din Häst

Förstärkning & bestraffning

Förstärkning: Ett beteende har blivit förstärkt när det leder till ett önskvärt resultat. Förstärkning gör att vi mer frekvent vill utföra beteendet, till exempel att hästen får beröm och eftergift efter ett hinder resulterar i att hästen vill fortsätta hoppa.

Förstärkningar är önskvärda konsekvenser av beteende och kan uppstå på två olika vis.

Alternativ 1: Tillkommer något positivt. Exempel: Beröm eller godis.

Alternativ 2: Något obekvämt försvinner. Exempel: Eftergift efter tryck.

Bestraffning: Beteenden som leder till icke önskvärt resultat leder till bestraffning. Bestraffning gör oss mindre benägna att göra om beteendet tillexempel om hästen rycks i munnen över ett hinder resulterar i att hästen inte vill hoppa mer.

Bestraffningar är oönskade konsekvenser av beteende och kan uppstå på två olika vis.

Alternativ 1: Tillkommer något negativt. Exempel: Ryttaren slår hästen.

Alternativ 2: Något bekvämt försvinner. Exempel: Godis tas undan.

Förstärkning & bestraffning – Frågor & Svar

Hur gör man en förhållning?

Ibland gör ryttaren en förhållning, vilket innebär att ryttaren kramar om tygeln för att checka av att hästen lyssnar. En förhållning görs alltid med eftergift som följd, vilket innebär att ryttaren lättar lite i tygeln. En förhållning går att göra i tre steg, genom att krama om fingrarna, flytta handen närmare kroppen eller uppåt, eller genom att dra hela armen närmare kroppen. Vilken av stegen som ska användas beror på hur känslig hästen är och i vilket syfte förhållningen görs.

Läs även: Hur Du Får Mer Än Godkänd Procent I Dressyr

Hur ger man eftergift?

Eftergift innebär att ryttaren lättar lite eller mycket i tygeln efter en förhållning som innebär ett tryck i tygeln. Eftergift är en negativ förstärkning vilket innebär att hästen känner en lättnad av eftergift och det används på så vis som ett sätt att berömma hästen och visa att den gjort rätt.

Efter hinder är det viktigt att hästen får mycket eftergift för att kunna stäcka ut sin hals utan att bli ryckt i munnen eftersom det skapar obehag för hästen som kan göra att hästen inte vill hoppa mer.

Läs även: 6 Anledningar Till Varför Din Häst Inte Vill Hoppa

Vad Är Hjälper?

Hjälper är små, små signaler i olika kombinationer med rätt timing som gör att hästen förstår vad ryttaren vill kallas för ryttarens hjälper. De olika hjälperna säger till hästen att göra olika saker.

De flesta hjälperna samarbetar och ibland kan man behöva använda flera hjälper för att hästen ska förstå vad den ska göra utan att det bir missförstånd.

Vilka olika hjälper har ryttaren?

Man brukar dela in ryttarens hjälper i primära och sekundära hjälper. De primära hjälperna är de hjälperna som ryttaren använder i första hand för att kommunicera med sin häst. Ibland behöver ryttaren använda sekundära hjälper för att förstärka sina primära hjälper för att tydliggöra sin kommunikation.

Primära hjälper

  • Händer och förhållningar i tygeln
  • Ben och skänklar
  • Vikt och belastning

Sekundära hjälper

  • Röst
  • Spö
  • Sporrar

Hjälpernas funktion

De olika hjälperna säger till hästen att göra olika saker.

De flesta hjälperna samarbetar och ibland kan man behöva använda flera hjälper för att hästen ska förstå vad den ska göra utan att det bir missförstånd.

Händer & förhållningar i tygeln

Stöd på bettet: Händerna används för att skapa stöd på bettet som gör att du kan använda andra hjälper utan att hästen missförstår.

Ledande tygeltag: Visar vägen eller formar nacken.

Förhållande tygeltag: Ber om halt eller halvhalt.

Ben & Skänklar

Framåtdrivande: Skänklarna kan användas för att driva hästen framåt genom att hålla om med båda skänklarna eller genom att verka ”knackande” mot hästens sida.

Förflyttande: Genom att trycka mer i ena skänkeln än i den andra hästen att flytta sig undan den starka skänkeln.

Skänkeln hjälper också till i vändande, reglerande och böjande.

Exempel på kombination av samarbete mellan händer och skänklar: om du vill att hästen ska samla sig och få mer engagemang i bakbenen skänklar du på, om du inte har stöd på bettet kommer hästen misstolka skänklingen och bara springa snabbare.

Röst

Röst och tonläge är en av ryttarens hjälper.

Genom att smacka och ”hmma” kan ryttaren lugna eller uppmuntra hästen.

Röst och tonläge lugnar inte bara hästen, utan oftast även ryttaren själv vilket påverkar hela kroppsspråket.

När ryttaren använder ett lugnt tonläge slappnar den oftast av i hela kroppen.

Vikt & belastning

Med hjälp av att förflytta tyngdpunkten i sadeln kan ryttaren använda sin vik som en av sina hjälper.

Genom att luta sig åt höger behöver hästen gå åt höger, genom att luta sig bakåt och tyngre ner i sadeln pushar ryttaren hästen med sätet att gå framåt.

Det är viktigt att ryttaren sitter rakt i sadeln för att inte förvirra hästen med sin vikthjälp.

Spö & Sporrar

Spö och sporrar används för att förstärka de primära hjälperna vid behov.

Det är viktigt att använda denna typ av hjälper som en förstärkning och inte som ett straff, vilket många kan missförstå.

Ryttarens hjälper – Frågor & Svar

Hur rider man mer med sätet?

För att rida med sätet behöver ryttaren sitta jämnt fördelat på de två sittbenen och pubisbenet för att skapa balans i sin sits och aktivera sätet. Med ett aktivt säte kan ryttaren reglera sin tyngd i triangeln mellan de två sittbenen och pubisbenet där mer tyngd på sittbenen signalerar ett ökat tempo då ryttaren trycker fram hästens bakben, medans tyngden på pubisbenet har en bromsande effekt.

Läs även: 5 Ridövningar I Skritt

Hur bromsar man med sitsen?

För att bromsa med sitsen lägger ryttaren sin tyngd på pubisbenet och håller om hästen med sina lår. Ett vanligt misstag när en ryttare försöker bromsa sin häst är att den lutar sig bak och drar i tyglarna, vilket blir ett dubbelkommando då hästen uppfattar förhållningen i tygeln som broms, men ryttarens viktfördelning när hen lutar sig bak som gå.

Läs även: Hur Man Stannar En Häst (Gör Halt)

Hur Lång Tygel Ska Man Rida Med?

Tygeln är den delen av tränset som ryttaren styr sin häst med utöver sina hjälper. Tygeln går mellan hästens bett som sitter i hästens mun och ryttarens hand.

För att kunna påverka hästen i bettet behöver tygeln vara tillräckligt sträckt för att ryttarens förhållning i handen ska bli märkbart i bettet. Ryttarens armbågar ska vara något framför överlivet längst med sidan av kroppen eftersom en för lång tygel leder till glappig kontakt med hästens bett och yviga armar med armbågarna för långt bak.

Läs även: Bett Till Din Häst (Vilket bett ska man välja?)

Hur Långa Stigläder Ska Man Rida Med?

Stigläder är den delen på sadeln som stigbyglarna fäster i. Stiglädrets längd påverkar ryttarens böjning i knäleden vilket i sin tur påverkar hur väl ryttaren kan sitta eller stå i sadeln.

Allroundstigläder

I en allroundsadel som används för markarbete eller uteritt ska stiglädret vara ungefär lika långa som ryttarens arm. Ryttaren kan därför måtta stiglädrets längd genom att placera ena handen vid stiglädrets fäste under lillkåpan och dra ut stiglädret så att stigbygeln hamnar i höjd med ryttarens armhåla. Ryttaren ska då kunna rida med lätt böjda knän som tillåter både nedsittning och lättridning i stiglädren.

Dressyrstigläder

I en dressyrsadel vill ryttaren rida med långs stigläder som tillåter ryttaren att rida med långa ben, endast en liten böjning i knäet. Stiglädrets längd ska vara så att ryttaren precis kan ställa sig i sadeln.

Hoppstigläder

I en hoppsadel ska stiglädren vara så pass korta att ryttaren kan böja på knäleden och stå upp majoriteten av tiden i sadeln. Ryttaren ska kunna stå i fältsits under transportsträckor och kunna resa sig upp i sadeln över hindren. En bra längd på stiglädren är därför ca 2-5 hål kortare än en arm längd.

Läs även: Vad Ska Man Tänka På När Man Köper En Hästsadel?

Hur Ska Man Sitta I Skritt, Trav & Galopp?

Skritt

I skritt ska ryttarens ben vara avslappnande eftersom knipande knän skapar instabilitet och obalans. Hälarna är lätt trycka nedåt. Överarmar och armbågar hålls nära kroppen och rör sig mjukt med hästens takt. Underarmarna och händerna gungar med hästens takt som en förlängning av tygeln för att undvika obehag eller missförstånd i hästens mun via bettet. Handlederna håller ryttarens händer i korrekt position där tummen är handens högsta punkt.

Höfterna rör sig på ett mjukt och smidigt sätt genom att följa hästens rörelser likt en skål med vatten bär vattnet inte får skvalpa ur, vilket kräver att höfterna rör sig försiktigt i takt med skrittens rytm.

Läs även: Hur Man Skrittar

Trav

Hemligheten till att sitta ner i trav är att kunna slappna av och följa med hästens rytm. Armarna och händerna skumpar mjukt med i hästens takt med en böjd armbåge och mjuk handled med tummen som handens högsta punkt. Benen häger stilla längst med hästens sida utan att knipa med knäna medans coren är spänd och i kontakt med sätet som skumpar med hästens rytm.

Du kan också välja att rida lätt i traven, vilket innebär att du vartannat steg står upp med sittbenen ovanför sadeln och vartannat sitter ner med sittbenen i kontakt med sadeln.

Läs även: Hur Och Varför Du Ska Rida Lätt

Hur Ska Man Sitta I Galopp?

När ryttaren galopperar och sitter ner i sadeln håller dem kroppen i en neutral position genom att räta upp överlivet och flytta tyngdpunkten från bäckenet bak på sittbenen. Ryttarens öra, axel, höft och häl bildar en lodrätlinje. Händerna gungar med hästens rörelse på ett följsamt vis för att undvika glapp i tygeln och obehag för hästen i munnen. Ryttarens ben hänger nära och avslappnat på hästens sida utan att knipa med knäna medans ryttarens höfter rör sig med galoppens rytm.

Galoppen är en följsam tretaktig gångart som kan kännas som en stor gungstol, till skillnad från traven som kan upplevas som guppig och skumpig.

Läs även: Så Här Fattar Du Galopp

Vad Är Stolsits?

Stolsits kallas det när ryttarens skänkel hamnar för långt fram, så att det ser ut som att den sitter på en stol. Fenomenet är vanligt om ryttaren har stela höfter eller om hästen har en opassande sadel. Är sadeln för smal för hästen lyfts sadelns framkant upp vilket leder till att den djupaste sittdelen på sadeln kommer för långt bak, vilket i sin tur leder till att stiglädret hamnar längre fram i förhållandet till sätet.

Om ryttaren upplever stolsits är det en bra ide att se över sadelns passform på hästen. Hästen kan ha vuxit ur sadeln eller så kan sadeln behöva stoppas om.

Hur Tränar Man Upp Balansen?

Som ryttare är det viktigt att ha en bra balans för att hålla sig kvar på hästryggen men också för att kunna kontrollera sin kropp och kunna inverka på hästen genom sina hjälper. Det finns flera övningar som stärker balansen.

Övningar som stärker balansen uppsuttet:

  • Longering utan stigbyglar
  • Barbackaridning
  • Ridning utan stigbyglar
  • Rid lätt med en hand bakom ryggen
  • Taktridning – lättridning med två steg ståendes följt av två steg sittandes
  • Lättridning i galopp – sitt ned ett språng följt av lätt sits ett språng

Övningar som stärker balansen utan häst:

  • Balansgång
  • Häl & tå gång
  • Stå på ett ben
  • Stå på ett ben och rita åttor i luften med andra benet
  • Stå på balansbräda på ett ben
  • Stå på balansbräda på ett ben och rita åttor i luften med andra benet.
  • Sitt på pilatesboll och lyft ett knä i taget

Felice

Mitt namn är Felice Thuresson och jag har startat den här bloggen för att hjälpa dig med dina hästrelaterade frågor. Hoppas du finner mitt inlägg till någon hjälp & tack för ditt besök!

Nyligen Tillagda Inlägg

[class^="wpforms-"]
[class^="wpforms-"]