Hur man rider med sätet & vikthjälperna


När man pratar om att ryttaren ska rida med sina hjälper, är det lätt att fokusera på sina händer och skänklar. Men den absolut viktigaste hjälpen är ryttarens sits, vikt och position eftersom det är den största kommunikationsvägen mellan ryttaren och hästen genom sätet i sadeln och hästens rygg.

Med det sagt är sitsen och vikthjälperna också en av de svåraste hjälperna att bemästra. Det är en av de svåraste hjälperna att förklara och lära ut eftersom mycket av det handlar om att ryttarens känsla för timing och kroppskontroll.

Men jag har trots det samlat alla tips och gjort mitt bästa för att förklara hur mycket sitsen och hjälperna påverkar ridningen, hur man utvecklar sin sits och ridning med sätet och hur man använder positionen på rätt sätt i den här artikeln.

Läs även: Den ultimata sitsguiden

Vad är sätet?

Sätesmusklerna är musklerna som stödjer och kontrollerar rörelser i sätet och pelvisområdet. De spelar en viktig roll vid ridning eftersom de hjälper ryttaren att kommunicera med hästen och styra hästens rörelser och energinivåer.

Sätesmusklerna inkluderar muskler som gluteus maximus, gluteus medius, gluteus minimus, och psoas. De behöver stärkas och tränas för att förbättra ryttarens säte och förhindra skador på musklerna och ryggen.

Läs även: Träning för ryttare (11 övningar som gör dig till en bättre ryttare)

Vad kan sätet kontrollera?

Ryttarens säte är till stor del grunden i kommunikationen mellan ryttare och häst. Sätet är därför med och påverkar det mesta vi ryttare förmedlar till hästen via sadeln och hästryggen.

Här är nio saker som sätet har potential att kontrollera:

1. Kontrollera hästens steg.

Genom att ha en mer horisontell rörelse i bäckenet kan du uppmuntra hästen att ta längre steg. Med en mer vertikal rörelse i bäckenet kan du istället uppmuntra hästen att ta högre och kortare steg.

2. Kontrollera hästens rytm och tempo

Genom att röra ditt säte i en regelbunden rytm och konsekvent tempo kan du uppmuntra hästen att också röra sig i en regelbunden rytm och konsekvent tempo.

Till exempel genom en tydlig lättridning eller taktfast ”medridning” i nedsittning.

3. Kontrollera hästens energi

Det är ryttarens ben, skänklar, händer och säte som kommunicerar och skapar energi i hästen, främst från bakbenen. Sätet är en stor och viktig del i regleringen av hästens energi, framåtbjudning och form.

Man kan säga att det är skänklarna som skapar energin i hästen, men det är vikthjälperna och sätet som berättar vart energin ska gå. Framåt, uppåt eller sidledes.

4. Mjukheten i övergångar

Ryttarens säte krävs i alla övergångar; uppåtövergångar, nedåtövergångar, vid enkla byten, övergångar inom tempot, osv. Extra viktigt är sätet vid galoppfattningar, eftersom det berättar för hästen vilken galopp, höger eller vänster, som ryttaren ber hästen om.

5. Effektivitet i halvhalter

Sätet har en stor och viktig påverkan i halvhalter. Det är sätet som aktiverar hästens bakben och hjälper till att balansera hästen.

6. Främja harmoni mellan häst och ryttare

En ryttare som kan kommunicera med sin häst med sätet skapar en nästintill osynlig kommunikation, vilket resulterar i en mer hamonisk ridning.

Något vi minst sagt kan se på duktiga dressyrekipage som kan göra fantastiska rörelser trots att ryttarna rider med nästintill osynliga hjälper!

7. Skapar en möjlighet till mjukare tygelkontakt

Genom att rida med ett effektivt säte behöver inte ryttaren vara beroende av tygeln för att kontrollera hästen. Det skapar istället en möjlighet att rida och kontrollera hästen med sätet.

Istället kommer du kunna rida med en mer ”framåttänkande hand” vilket gynnar hästens form och framåtbjudning och minskar risken för att hästen går över lod.

8. Gör det möjligt att lära ”känna” din häst

En ryttare som rider med sätet har en möjlighet att verkligen känna hästen under sig och dessutom kunna påverka det. Se sätet som en adapter som kopplar samman häst och ryttare.

Rider inte ryttaren med sätet sitter den uppe på hästen, utan en kontakt eller förmåga att kontrollera hästen under sig.

9. Främjar mjukhet i hästens rygg och minskar skaderisken

Med hjälp av en korrekt position i sadeln minskar risken för felbelastning och skador markant. Ryttaren blir enklare för hästen att bära.

Det minskar påfrestningen av hästens rygg, förhindrar den från att bli stel, stram och öm eftersom ryttaren har en förmåga att arbeta med hästens naturliga rörelse och tyngdpunkt istället för emot den.

Läs även: Hur man samlar en häst

Förutsättningar

För att kunna rida med sätet behöver du ha dessa sju grundförutsättningar.

1. Rätt position i sadeln

Linjen mellan öra-axel-höft och häl är ”rätt” av en anledning. Positionen håller dig balanserad över din egen och hästens tyngdpunkt vilket skapar möjligheten att styra hästen med hjälp av att reglera viktfördelningen.

Det är också viktigt att sitta rakt i sadeln och balansera lika mycket vikt på både höger och vänster sida. Utan en korrekt position i sadeln försvinner möjligheten att kommunicera med vikthjälperna och rida med sätet.

Läs även: Hur ska man sitta på hästryggen?

2. Avslappnad och mjukhet

En avslappnad kropp bör inte förknippas med slapp ridning. För att kunna rida med sätet behöver ryttaren vara avslappnad, mjuk och följsam med sina rörelser i sadeln.

Ryttaren behöver ha starka sätesmuskler, men också förmågan att kontrollera mjukheten och följsamheten i dem. Därför krävs även en välutvecklad kroppskontroll, något som oftast kallas för ”känsla”.

Läs även: 6 ridövningar som förbättrar ryttarens balans

3. Bålstyrka

För att kunna rida med sätet krävs det att ryttaren har en stark core. Det är många som tror att coren endast består av magmusklerna, men egentligen innebär det alla muskler som stabiliserar bäcken och ryggraden.

Sex muskler som är extra viktiga för en stark core är dessa:

  1. Transversus abdominis – en tunn muskel som ligger runt buken
  2. Rectus abdominis – den berömda ”six-pack” muskeln som löper från bröstkorgen till bäckenet
  3. Erector spinae – en muskelgrupp som sträcker sig längs ryggraden
  4. Multifidus – en muskel som hjälper till att stabilisera ryggraden
  5. Oblique muskler – muskler på sidorna av magen som hjälper till att böja och rotera kroppen
  6. Latissimus dorsi – en stor muskel på ryggen som hjälper till med armrörelser och kroppshållning

Med hjälp av en stark core kan ryttaren förbli balanserad och stabil i sadeln, vilket tillåter full kontroll över minsta rörelse i bäckenet – som är avgörande i kommunikationen genom sätet.

Läs även: Träning för ryttare (11 övningar för att bli en bättre ryttare utan häst)

4. Kroppskontroll och oberoende säte

Med kroppskontroll och ett oberoende säte menas förmågan att kunna kontrollera en enskild kroppsdel. Som ryttare behöver du till exempel kunna röra ena benet utan att det påverkar det andra, eller kunna använda tyglarna utan att klamra dig fast med benen.

Läs även: Hur man rider med benen

5. Passande sadel

Det enda som är mellan ryttarens säte och hästens rygg, som kan ha stor påverkan på kommunikationen via sätet, är sadeln.

Därför är det otroligt viktigt att ha en sadel som passar både häst och ryttare. En opassande sadel gör att ryttaren tvingas positioneras efter den. Till exempel genom att skänkeln åker bakåt eller framåt till följd av att ryttaren hamnar för långt fram eller bak på bakvalvet.

Läs även: Vad ska man tänka på när man köper en hästsadel?

6. En trepunktsits

Trepunktsits innebär att ryttaren har sin vikt jämnt fördelat över de två sittbenen och blygdbenet i sadeln. Till skillnad från tvåpunktsits där vikten endast fördelas på de två sittbenen.

Undersidan av sätet ska vara i kontakt med hästens sadel och bäckenet ska vara upprätt, eftersom det placerar dig över hästens tyngdpunkt i den mest balanserade och starka position.

Läs även: Vad är tre- och tvåpunktsits?

7. Ett ernergiflöde

Vid all ridning krävs det en konstant cirkel av energi som ska flöda från hästens aktiva bakben – över hästens följsama och engagerade rygg – via hästens mun – genom tygeln till ryttarens händer – genom ryttarens följsama kropp och säte – tillbaka ut till hästens bakben.

När energin flödar och hästen arbetar med sina bakben går den i en naturlig form med framåtbjudning. Det är först därifrån du kan börja påverka hästen genom att reglera din position i sadeln.

Bryter du energiflödet kommer du inte kunna kommunicera med hästen på ett gynnsamt och fördelaktigt vis.

Läs även: Hur man skapar framåtbjudning

Hur man rider med sätet

När alla överstående förutsättningar sitter som ett smäck kan du börja rida med ditt säte. Till att börja med är det viktigt att veta att ridning med sätet inte syns för åskådare. Det innebär inte att ryttaren rider med överdriven lutning eftersom det snarare kan få hästen att tappa balansen.

Steg 1. Var följsam i säte och höft.

När hästen rör sig ska höfterna utan spänning eller ansträngning följa med i en gungande rörelse. Om sätet inte kan följa med i hästens rörelse kommer inte sitsen att ”läsas av” av hästen och kommer därför bli ineffektiva.

Börja därför med att rida med hästens steg genom att slappna av i benen och höfterna. Föreställ dig hur du gungar med i en gungstol.

Steg 2. Aktivera sätet

När du kan följa med i hästens rörelse kan du börja påverka hästens steglängd genom att rida med ett aktivt säte. Det finns två sätt att reglera hästens steg med hjälp av sätet:

  • Horisontellt (framåt och bakåt). Detta hjälper till att kontrollera steglängden.
  • Vertikalt (upp och ner). Detta hjälper till att kontrollera steghöjden.

För att öka hästens takt eller tempo kan du förändra viktfördelningen i sätet och lägga mer vikt bakåt i sadeln för att ”skjuta energin framåt/uppåt” och driva på hästens bakben. Detta genom att hålla sätet mer vertikalt.

Vill du minska tempot kan du istället reglera vikten och lägga mer vikt fram på sätet, genom att hålla sätet mer horisontellt.

Steg 3. Använd din vikt inåt och utåt

Genom att reglera din viktfördelning i sadeln kan du påverka hur hästen rör sig. Du kan till exempel lägga mer vikt på ena sittbenet än andra för att styra din häst rörelse.

Om du vill belasta det ena sittbenet mer än andra ska du (istället för att luta dig åt ett håll) – lägga lite mer vikt i ena stugbygeln samtidigt som du fortsätter att vara rak och centrerad över hästens ryggrad.

Kanske har du hört att du ska ”lägga vikten i den riktning du vill att hästen ska gå”, men så är inte alltid fallet, till exempel i förvänd galopp.

Tänk istället att du ska lägga din vikt i den riktning som hästen är böjd. Böjer hästen till vänster, lägg mer tyngd i vänster stigbygel och flytta bak höger skänkel lite.

För att hästen ska kunna böja kroppen och forma sig i sidorna behöver den dra revbenen på innersidan till sig och sträcka ut revbenen på yttersidan av kroppen.

Till följd behöver det yttre bakbenet plats att ta längre kliv, medans det inre bär upp mer vikt och tar kortare kliv.

Steg 4. Lättare och djupare sits

Förutom att reglera vikten på sittbenen kan du också kontrollera hästens gång med hjälp av att kommunicera genom en djupare eller lättare sits i sadeln.

Lättare sits

En lätt sits rekommenderas alltid att användas under uppvärmning, nedvarvning samt med nybörjare i sadeln. Under den lättare sitsen bör rumpan fortfarande vara i kontakt med sadeln men ryttaren stabiliserar sig lite mer med hjälp av vikten i stigbyglarna.

Lättare sits hjälper hästen att hålla ryggen avslappnad och fri, vilket uppmuntrar den att slappna av och höja ryggen för att möta ryttarens sits.

Djupare sits

En djupare sits är mer avancerat och kräver mer av både häst och ryttare. Hästen behöver en viss grundstyrka i sin rygg och bakben för att kunna hålla ryggen höjd och aktiverad.

Av ryttaren krävs det en förmåga att kunna sitta djupt länge utan att tvinga eller trycka ner vikten, eftersom det skapar obehag hos hästen vilket kan leda till spänningar som kan leda till skador samt bristande kommunikation.

Föreställ dig att gravitationen drar dig djupare ner i sadeln genom att slappna av och naturligt slutas nedåt i öron, axlar, höfter och hälar.

Under ridning i en välfungerande djup sits kan du uppleva känslan av att ”bli ett” med hästen. Ett läge där hästen kan läsa av varenda lilla millimeter av de hjälper som du använder, och du som ryttare kan känna av hur hästen reagerar och svarar på dina hjälper.

Glöm inte de andra hjälperna

Även om din sits och vikthjälperna är ett kraftfullt hjälpmedel, behöver det fungera väl med skänklar, ben och händer för bäst effekt.

Det kan lätt bli missförstånd mellan häst och ryttare om sätet säger en sak, medan händer och skänklar säger något annat. Med de förutsättningarna kan inte hästen ge dig korrekt svar, utan kommer med största sannolikhet att bli förvirrad och spänd.

Se alltid till att hjälperna fungerar väl tillsamman.

Läs även: Ryttarens hjälper

Slutord

Sätet är utan tvekan den största kommunikationsvägen mellan ryttarens rumpa till hästens rygg. Innan du kan använda sätet för att kommunicera med hästen behöver du som ryttare ha en korrekt sits i sadeln.

Ryttaren behöver ha en god kroppskontroll och rida med en avslappnad tre-punktsits, samtidigt som hästen behöver arbeta med framåtbjudning, aktiverade bakben och engagemang i ryggen.

Först när förutsättningarna är på plats kan du börja rida med sätet genom att använda den horisontella och vertikala rörelsen av sätet för att ändra hästens steglängd. Med hjälp av att reglera vikten på sittbenen kan ryttaren påverka hästens böjning i sidorna.

Slutligen, kom ihåg att ridning med sätet kräver mycket träning och tid. Lycka till!

Läs även: Hur ska ryttaren sitta i sadeln?

Felice

Mitt namn är Felice Thuresson och jag har startat den här bloggen för att hjälpa dig med dina hästrelaterade frågor. Hoppas du finner mitt inlägg till någon hjälp & tack för ditt besök!

Nyligen Tillagda Inlägg