Tävla i hoppning (Allt du behöver veta inför din första tävling)

Att tillsammans med sin häst utmana sig och tävla i hoppning är fartfyllt, spännande och otroligt roligt! Men precis som med allting annat kan det vara extra pirrigt i magen första gången. I den här artikeln går vi igenom allting du inte visste att du behöver veta när det kommer till banhoppning.

När börjar tiden att räknas? Vilka papper behöver du ha med på tävlingen? I vilket varv hoppar man på framhoppningen?

Alla svaren och mycket mer finner du i denna artikel, så sätt dig bekvämt, hämta något att dricka och luta dig tillbaka! Här kommer allt du behöver veta inför din första hopptävling!

Vad är banhoppning?

Banhoppning är en gren inom ridsporten där ekipage tävlar under varierande förhållanden över en bana med olika hindertyper beroende på svårighetsgrad. I tävlingen mäts hästens kapacitet och lydnad i samspel med ryttarens skicklighet och följsamhet, där det ekipaget med minst antal fel och snabbast tid vinner.

Hopptävlingen går ut på att rida så snabbt som möjligt med minst antal fel som möjligt. Ett fel kan vara att till exempel slå ner en bom, trampa i en vattengrav, överskrida tidsgränsen eller rida fel väg och bestraffas med felpoäng.

Banhoppning är den populäraste grenen inom ridsporten, följt av dressyr och fälttävlan.

Hoppningens olika klasser, nivåer, & bedömningar

Precis som i all annan idrott finns det olika nivåer och svårighetsgrader i hoppning. Beroende på hur duktiga ekipagen är hoppar de olika högt och olika tekniskt svåra hinder.

Man delar upp svårighetsgraderna i olika nivåer & klasser som rids med olika bedömningar.

• Nivån avgör tävlingens ”status”, vilka klasser som finns och hur tekniskt svår banan är.
• Klassen avgör vilka och hur höga hinder och hinderkombinationer det är på banan.
• Bedömningen beskriver hur tävlingen avgörs.

Beroende på vilken klass, nivå och bedömning ekipaget tävlar i varierar svårighetsgraden genom att reglera höjden & längden på hindren, svårighetsgraden på sträckorna/vägarna mellan hindren, hindrens utseende och hur många fel ekipaget får ha innan uteslutning.

Läs även: Hur högt kan en häst hoppa?

Hoppningens olika klasser

Hopptävlingens klass är ett sätt att beskriva hinerhöjden och banans tekniska svårigheter. Det finns klasser från 30 centimeter upp till 1,60 meter på tävlingar. Du kanske tänker att det är lättare för en stor häst att hoppa 1 meter än för en liten häst?

För att göra tävlingen så rättvis som möjligt finns det fem olika storlekskategorier där tävlande ekipage endast möter konkurenter i samma storlek som de själva. Ponny delas upp i A-,B-,C- och D-ponny och är max 148 centimeter i mankhöjd. Är hästen över 148 centimeter tävlar den som storhäst.

Kategoriindelningen gör att en klass kan ha olika hinderhöjd beroende på vilken av de fem kategoristorlekarna som hoppar. För varje kategoristorlek man går upp i höjs hindren 10 centimeter, men klassens namn förblir detsamma.

För att beskriva hinderstorleken på banan använder man begreppen Lätt som förkortas L och medelsvår som förkortas Msv följt av svårighetsgraden från J-A där J är den lägsta och A är den högsta höjden.

Se tabell nedan.

	Häst	Kategori D	Kategori C	Kategori B	Kategori A	Kval
Lätt J	0,30m	0,20m				nej
Lätt I	0,40m	0,30m	0,20m			nej
Lätt H	0,50m	0,40m	0,30m	0,20m		nej
Lätt G	0,60m	0,50m	0,40m	0,30m	0,20m	nej
Lätt F	0,70m	0,60m	0,50m	0,40m	0,30m	nej
Lätt E	0,80m	0,70m	0,60m	0,50m	0,40m	nej
Lätt D	0,90m	0,80m	0,70m	0,60m	0,50m	nej
Lätt C	1,00m	0,90m	0,80m	0,70m	0,6m	nej
Lätt B	1,10m	1,00m	0,90m	0,80m	0,7m	nej
Lätt A	1,20m	1,10m	1,00m	0,90m	0,8m	nej
Medelsvår B	1,30m	1,20m	1,10m	1,00m		två felfritt genomförda grundhoppningar i Lätt A
Medelsvår A	1,40m	1,30m	1,20m			två felfritt genomförda grundhoppningar i Msv B
	1,45m					två felfritt genomförda grundhoppningar i 1,40m
	1,50m					två felfritt genomförda grundhoppningar i 1,45m
	1,60m					två felfritt genomförda grundhoppningar i 1,45m

Läs även: Hästens storlek: vikt, höjd & ras

Hopptävlingens olika nivåer

Likt all annan idrott går det att tävla på olika nivåer inom ridsporten. Nivåerna används för att enkelt beskriva vilka klasser som finns tillgängliga på tävlingen.

Som nybörjare är det inte ovanligt att starta med att tävla klubbtävling eller pay and jump, som till skillnad från stjärnklasserna inte kräver några licenser.

Nivåerna delas in i antal stjärnor och kallas för stjärntävlingar. På stjärntävlingar finns det klasser från och med Lätt J, även om den lägsta arrangerade klassen vanligtvis är lätt E eller lätt D.

Stjärnklasser

Antalet stjärnor	Högsta/lägsta klassen för Häst	Högsta/lägsta klassen för D-ponny	Högsta/lägsta klassen för C-ponny	Högsta/lägsta klassen för B-ponny
5-stjärnig/4-stjärnig tävling	1,60/1,35	Medelsvår A/Lätt A	Medelsvår A/Lätt A	Medelsvår B/Lätt A
3-stjärnig tävling	1,45/1,20	Medelsvår A/Lätt A	Medelsvår A/Lätt A	Medelsvår B/Lätt A
2-stjärnig tävling	1,30/0,90	Medelsvår B/Lätt D	Medelsvår B/Lätt D	Medelsvår B/Lätt D
1-stjärnig tävling	1,15/0,20	Lätt B + 5 cm/Lätt J	Lätt B + 5 cm/Lätt J	Lätt B + 5 cm/Lätt J

Inbjudningstävling

Inbjudningstävling är en tävling för arrangerande klubb och högst tio inbjudna klubbar. Det är generellt sett samma regler om gäller som för 1-stjärnig tävling.

Klubbtävling

Många som ska debutera i sitt tävlande gör det på en klubbtävling. Klubbtävling är en tävling som endast är öppen för klubbens medlemmar. Alla klasser kan ingå förutsatt att klubben följer reglementet i alla moment som rör säkerhet kring hästarna, uppträdande mot funktionärer med mer.

Medlem räknas den som betalat medlemsavgift innehavande år hos den arrangerande klubben. Resultatet på en klubbtävling räknas inte för att kvala och resultatet går inte heller att finna i TDB, vilket kan vara skönt på sin första tävling.

Pay and jump

Pay and jump brukar anordnas av en klubb eller av ett privatstall som bjuder in till att under tävlingslika förhållanden träna på att tävla. Resultatet är inte godkänt för att kvala.

Pay and jump är ett perfekt tillfälle för dig som vill träna på att tävla. Kanske har du en häst som behöver miljöträna? Eller känner du dig själv väldigt nervös?

Kanske vill du inte betala licenser om du ännu känner dig osäker på att tävla i hoppning är din grej? Oavsett anledning är pay and jump ett roligt och lite mindre prestigefullt sätt att tävla i hoppning.

Läs även Pay and jump (vad det är & allt du behöver veta

Hoppningens olika bedömningar

Hur hopptävlingen avgörs beror på klassens bedömning. En bedömning är ett sätt att beskriva vilka moment på hoppbanan som avgör vem som vinner. Man kan i regel säga att den som rider snabbast med minst fel vinner sin klass, men det är lite mer komplicerat än så.

Man delar upp hästarna som ska bedömas i avdelning A och avdelning B. I avdelning A tävlar vanligtvis majoriteten av de tävlande, men hästar under 5 och överåriga ponnyryttare år är inte tillåtna att starta avdelning A och kan istället starta i avdelning B där alla ekipage är tillåtna att starta.

För avdelning A kan bedömningen variera från klass till klass medans avdelning B finns till och med 1,30/Msv B och innebär att bedömningen alltid är Bed A och rosett delas ut till placerade. I tabellen nedan ser du vilka klasser avdelning A och avdelning B får starta.

Tillåten start	Avdelning A	Avdelning B
Unghästar 4-5 år	Nej	Ja
Överåriga ryttare	Nej	Ja
Bedömning
Bed A	Ja	Ja i avd A om inte avd B finns
A:Clear Round	Ja	Ja i avd A
Bed A:inverkan	Ja	Ja i avd A
Bed A:0	Ja	Nej
Bed A:1a	Ja	Nej
Bed A:1b	Ja	Nej
Bed A:2	Ja	Nej
Bed A:DaCapo	Ja	Ja i avd A
Bed A:Plus	Ja	Ja i avd A
Bed A:Stilla	Ja	Ja i avd A
Bed C	Ja	Nej
Hoppning i två faser	Ja	Nej
Hoppning i två faser med totaltid	Ja	Nej

Bed A

Bedömning A består av endast en grundomgång där tid tas endast för att se om ekipaget får tidsfel och inte för att jämföra tider mellan ekipage. Ryttare med samma antal fel är likaplacerade. Bedömning A används alltid i Avd B som generellt är en klass för unghästar.

Bed A:Clear Round

Bedömning A: Clear Round liknar bedömning A då det inte tas någon tid mer än för att se om ekipaget får tidsfel eller inte. Om ekipaget inte rider felfritt har den rätt att göra en omstart mot särskild startavgift som låter ekipaget stanna kvar på banan och göra en andra ritt utom tävlan.

Rosett delas ut till de ekipage som är felfria vid första försöket. Clear Round klasser har ingen avdelning B och får endast finnas i klasserna 0,90 och lägre för häst och LD och lägre för ponny.

Bed A:inverkan

Bed A: inverkan innebär att ekipaget rider en vanlig bedömning A under tiden som de blir bedömda av domare efter inverkansprotokoll. Ryttaren med minst antal fel vinner. Skulle ryttare få samma antal fel skiljs placeringen med hjälp av inverkanspoängen. Ekipaget bedömd efter inverkansprotokollet samt att ekipaget kan få avdrag för ryttarens uppträdande.

Inverkansprotokollets punkter:

• ekipagets tempo, rytm och balans och vägval,
• kommunikation via ryttarens hjälper,
• ryttarens sits, överlivets position, händernas position och skänkelns position.

Bed A:0

Bedömning A:0 är endast en grundomgång där ryttare med samma antal fel skiljs åt genom tiden. Skulle tiderna vara desamma är ryttarna likaplacerade. Snabbast tid med minst antal fel vinner klassen.

Bed A:1a

Bedömning A:1a innebär att klassen delas in i två omgångar, en grundomgång och en omhoppning. Alla ekipage får starta grundomgången med det är endast de ryttare med lägst antal fel (vanligtvis 0 fel) som går vidare till omhoppningen som sker när alla ekipage genomfört grundomgången.

I omhoppningen är det det snabbaste ekipaget med minst antal fel som vinner. Bedömning A:1a är en vanlig bedömning på de Svenska tävlingarna.

Bed A:1b

Bedömning A:1b innebär att klassen delas in i tre omgångar, en grundomgång och två omhoppningar. Alla ekipage får starta grundomgången med det är endast de ryttare med lägst antal fel (vanligtvis 0 fel) som går vidare till omhoppningen som sker när alla ekipage genomfört grundomgången.

De ryttare med samma minsta antal fel i omhoppningen går vidare till en andra omhoppning. I den andra omhoppningen är det tiden som avgör ekipagens placeringar.

Bed A:2

Bedömning A:2 är en ovanlig bedömning som innebär en form av miniturné. Alla ryttare börjar med en grundomgång, där ryttare med samma minsta antal fel går vidare till omhoppning, de med samma minsta antal fel i omhoppningen går vidare till en ny omhoppning o.s.v tills endast en ryttare har minsta antalet fel i den sista omhoppningen. Den med näst minst fel i samma omhoppning blir tvåa o.s.v. De med samma antal fel i den sista omhoppningen de deltagit blir likaplacerade.

Bed A:DaCapo

Bedömning A:DaCapo innebär att ryttaren själv bestämmer vilken tid som ska uppnås, ryttarens uppgift är sedan att försöka ”pricka” tiden som meddelats till domaren i förväg. Vinnaren av klassen är det ekipaget med minst antal fel och tidsdifferens. Det finns tre olika varianter på bedömningen.

Bedömningen kan ridas i (ett) en omgång, där det gäller att pricka tiden som är gissad och meddelad till domare innan ritten, (två) i två omgångar där tiden meddelas till domare efter första omgången men antalen fel räknas ihop från båda, eller (tre) att ritten rids i två omgångar där omgång två går ut på att pricka samma tid som i omgång ett.

Bed A:Plus

Bedömning A:Plus innebär att ryttaren själv bestämmer vilken tid som ska uppnås, för att sedan försöka ”pricka” tiden som meddelats till domaren i förväg. Under banan samlar ryttaren poäng där varje felfritt hinder ger ett poäng. Det ekipaget med högst poäng och lägst tidsdifferens vinner klassen. Uteslutning enligt felpoängtabellen för bed A (även för fler än 4 nedslag eller tre nedslag och en olydnad).

Bed A:Stilla

Bedömning A:Stilla är en bedömning som rids enligt bed A, A:Clear Round, A:Da Capo, A;Inverkan eller A:Plus, med ett extra tillägg av ett tydligt avgränsat område på 10×5 meter någonstans på banan mellan hinder nummer fyra och hinder nummer sju med syfte att ekipaget skall stå stilla eller skritta i området i fem sekunder.

Under tiden som ekipaget står still i rutan stoppas inte tiden. Ritten fortsätter när ryttaren får signal av domaren. Om inte ekipaget står stilla eller skrittar i fem sekunder i området får ekipaget fyra fel för olydnad.

Bed C

Bedömning C är en bedömning som finns från 1,20 för häst och LA för ponny där varje nedslag eller nedtramp ger fyra sekunders tillägg, så kallat straffsekunder. Bedömning C kan avgöras i en eller två faser där ekipaget med snabbast tid vinner. Vid duellhoppning eller i andra fasen av två faser är tillägget tre sekunder.

Hoppning i två faser

Hoppning i två faser innebär att felfria ekipage i första fasen som innehåller 7-9 hinder med bedömning A eller A:0 fortsätter direkt på andra fasen, som består av ytterligare 4-6 hinder med bedömning A, A:0 eller C när ekipaget passerar mållinjen för fas ett – som också är startlinje för fas två. Hoppning i två faser är inte desamma som en omhoppning.

Vid 1* (fd lokal-) tävling och lägre kan en liten paus läggas in mellan fas ett och fas två. I så fall ges en ny startsignal till fas två. Placeringen avgörs av tiden i fas två. Alla som tagit sig vidare till fas två placerar sig högre än de som fick fel i grundomgången oavsett antal fel i andra fasen.

Hoppning i två faser med totalfel

Hoppning i två faser med totalfel innebär att alla ekipage som inte är uteslutna ur fas ett som har 5-7 hinder tar med sig sina fel och fortsätter i fas två. Totalt ska fas ett och två bestå av 11-13 hinder. Klassens vinnare är ekipaget med minst antal totala fel och tiden i fas två.

Fel & olydnad

Oavsett vilken nivå, klass och bedömning du startar på din tävling är målet att rida så felfritt som möjligt. Hur får man då dessa fel? Ger alla olydnaden lika många fel? Hur många fel kan man ha?

Hoppning går ut på att rida så snabbt som möjligt med så lite fel som möjligt. Det finns flera sätt att få felpoäng i hoppning. Här kan du läsa om vilka händelser som medför fel och antalet fel för respektive olydnad.

Händelser som medför fel i hoppning

1. Nedslag av hinder, tramp i vattengrav eller tramp på ribban
   eller avtryck på plasticine på vattengravens landningssida.
2. Fel väg.
3. Olydnad.
4. Avfallning eller omkullridning.
5. Otillåten hjälp.
6. Överskridande av maximitiden eller den tillåtna tiden.

Antal fel för olika olydnaden i hoppning

Olydnad	Felpoäng
Första olydnaden	4 felpoäng
Andra olydnaden * Uteslutning i klasser högst 1,05/Lätt C +5 cm sker vi tredje olydnaden.	Uteslutning
Nedslag på hinder eller nedtramp i vattengrav	4 felpoäng
Omkullridning/avfallning	Uteslutning
Mer än 16 hinderfel	Uteslutning
Överskridande av maximitiden, i alla grund-hoppningar båda faserna i bedömning ”Två faser” och omhoppningar som inte är mot klockan.	1 felpoäng för var 4e påbörjad sekund
Överskridande av maximitiden i omhoppningar mot klockan	1 felpoäng för varje påbörjad sekund.
Överskridande av tillåten tid	Uteslutning

Hur många gånger får hästen vägra?

När hästen vägrar på hinder anses det som en olydnad. En olydnad kan bero på många olika faktorer, som missförstånd mellan häst och ryttare, att ryttaren hade svårt att se avståndet till hindret, hästen hade ont och vill inte hoppa, utrustningen satt inkorrekt eller att ekipaget inte var redo för nivån.

I klasser lägre än 1,10/Lätt C+5 får hästen stanna två gånger men straffas med felpoäng, innan ekipaget blir utesluten vid tredje olydnaden. Från och med 1,10/Lätt C+5 blir ekipaget uteslutet efter andra olydnaden.

På klubbnivå eller pay and jump som är tävlingar arrangerade utanför Svenska Riksidrottsförbundet och Svenska Idrottsförbundet kan reglerna kring antalet olydnader variera. Ibland får ekipaget hoppa klart banan med obegränsat antal vägringar. Kolla upp med arrangören vad som gäller.

När blir man utesluten i hoppning?

Uteslutning innebär att ekipaget får avbryta sin ritt och inte medverka i den berörda klassen. Det finner flera anledningar till att ekipage blir uteslutna i banhoppning.

Ekipage som tävlar i banhoppning blir uteslutet efter andra respektive tredje olydnaden beroende på nivå, vid avfallning, överskridande av tillåten tid, om blod upptäcks på hästen, om ryttaren missköter sin spöanvändning och sina hjälper, om hästen hoppar fel hinder eller om ekipaget har mer än 16 hinderfel.

Läs även: 6 Anledningar till varför din häst inte vill hoppa

Vad som krävs för att tävla i hoppning

Hoppning går att tävla på många olika nivåer, beroende på nivå krävs det olika intyg och papper för att säkerställa att ryttaren och hästen är lämpade för tävlingen, och helt enkelt har vad som krävs.

Nivåerna stäcker sig från pay and jump där ryttaren inte behöver tänka på någonting annat än att betala, vara på plats och välja en hinderhöjd som är lämplig för ekipagets kapacitet, till att tävla inom den högsta eliten, där ryttarna lever på att tävla i hoppning.

För att tävla i hoppning behöver du ha koll på vilka regler som gäller. Här finner du en video om de nyheter som tillkommit för att tävla i hoppning 2023.

Läs även: Peder Fredricson & Malin Baryard-Johnsson

För att tävla i hoppning tillsammans med din häst eller ponny på en lokal, regional eller nationellnivå inom Svenska Ridsportförbundet är det lite mer att tänka på.

1. Grönt kort. Ett grönt kort visar att du förstått det mest grundläggande om vad som gäller på tävlingar och krävs därför för alla som tävlar från inbjudningstävling och uppåt, oavsett om man rider häst eller ponny. Om det är barn som tävlar ska målsman alltid närvara och ha grönt kort.
2. Licenser. Både ryttare och häst/ponny behöver ha en godkänd licens för att få tävla. Du löser licens för en klubb och tävlar med den innevarande kalenderår. För att lösa licens måste ryttare eller målsman tagit grönt kort.
3. Följa TRs regler. För att tävla inom Svenska Ridsportförbundet gäller det att följa reglerna som står i tävlingsreglementet. Här kan du läsa mer om vad som gäller i de olika disciplinerna.
4. Hästpass med vaccinationsintyg. Kom ihåg att alltid ha med hästens pass för att visa upp hästens vaccinationer. För att få tävla inom Svenska Ridsportförbundet behöver hästen vara vaccinerad mot hästinfluensa.
5. Ett konto i TDB/Tävlingsdatabasen. För att hitta information om och anmäla dig till tävlingar behöver du ett konto i tävlingsdatabasen. Där igenom kan du sedan söka efter och anmäla dig till tävlingar runt om i Sverige.
6. Mätintyg för ponny. För att tävla ponny behövs ett gällande svenskt mätintyg uppvisas för att få tävla.

@ryttarens.se

Tagga någon som behöver veta det här om grönt kort 🐴🐎 #gröntkort #tävling #hästarärbäst #hästtävling #ponnytävling #ryttare #ryttarens #hoppning #dressyr #ridsport #ryttarens

♬ originalljud – Ryttarens.se

Läs även: Är ridning farligt? (7 Tips för säkrare ridning)

Anmälan & avanmälan hopptävling

När du bestämt dig för att tävla gäller det att hitta en lämplig tävling. Du kan söka bland olika tävlingar och filtrera vilka klasser, avstånd mm som passar just dig. Anmälan till tävlingen sker via TDB, tävlingsdatabasen.

Anmäl till tävling i tävlingsdatabasen (TDB)

1. Logga in på https://tdb.ridsport.se/ med din mailadress eller via BankID.
2. Sök tävling genom att trycka Sök och sedan Tävling i menyn längst upp.
3. Filtrera din sökning. Här kan du filtrera distrikt, gren, typ (häst eller ponny), tidsperiod, avstånd från dig, arrangör, bedömning, höjd och nivå på tävlingen.
4. Du kommer nu få upp ett resultat utefter de filtreringar du gjorde. På högersidan ser du tävlingens status.
5. Tryck på Anmäl för att komma till anmälan. Här ser du vad klasserna kostar.
6. Välj vilken ryttare och häst du vill anmäla samt vilka/vilken klasser/klass du vill anmäla till.
7. Skrolla längst ner på sidan och godkänn villkoren för att skapa din anmälan.

Här nedan finner du en bildguide som steg för steg visar hur du anmäler dig till en tävling på tävlingsdatabasen (tdb).

Steg 1.

Steg 2.

Steg 3.

Steg 4.

Steg 5.

Steg 6.

Steg 7.

Ryttarmeddelande, vad är det?

När du är anmäld på en hopptävling får du, minst en vecka innan tävlingen, ett meddelande från arrangören med viktig information om tävlingen. Till exempel hur många startande det är i klassen så att du kan räkna ut din starttid & vägbeskrivning så att du kan beräkna resetid och hitta till anläggningen.

Du kan läsa om vart du får ryttarmeddelandet för just din tävling i propositionen i tävlingsdatabasen när du anmäler dig till tävlingen.

Antalet starter på hopptävling

Visst att det är kul att tävla i hoppning, men det finns vissa regler angående hur många starter en häst/ponny/ryttare får göra för att upprätthålla en god hälsa. Från och med 2023 får en häst högst göra 12 starter på en 30 dagars intervall.

Här kommer några vanliga frågor och svar angående hur många starter en häst och ryttare får göra på hopptävling.

Hur många klasser får man starta i hoppning på en dag?

Ryttare: Ryttare från och med 12 år får rida obegränsat antal starter per dag förutsatt att det är med olika hästar/ponnys. Ryttare under och fram till och med året de fyller 12 år får högst starta 4 starter om dagen.

Häst/Ponny: En häst/ponny får högst göra två starter om dagen i hoppning från och med 1,15/Lätt C + 5 centimeter och tre starter om dagen med två eller tre olika ryttare i lägre klasser till och med 1,00/Lätt C på lokal/1-stjärnig nivå från och med 7 års ålder.

Kan ryttare rida olika hästar i samma klass?

Ibland händer det att en ryttare rider flera hästar och vill starta dem mot varandra i en tävling. Vid start av fler än en häst har du enligt TR rätt till minst tio ekipages mellanrum från första till andra hästen (gäller endast om tillräckligt antal hästar startar).

Svar: En ryttare kan rida flera olika hästar i samma klass om propositionerna inte har infört en annan begränsning. Men ett ekipage kan inte göra mer än en start i en klass.

Kan hästar starta samma klass med olika ryttare?

Det kan vara så att flera ryttare delar på en häst. Till exempel flera ridskoleelever på en ridskolehäst eller en familj som delar på en häst. Då kan hästen behöva gå två gånger i samma klass.

Svar: Hästar kan starta samma klass med två olika ryttare så länge som den inte gör mer än två starter totalt den dagen på nivå från och med 1,15/Lätt C + 5 centimeter och högre respektive tre starter om dagen på nivå under 1,10/Lätt B.

Räknas omstart som en andra klass?

Eftersom det finns begränsningar i hur många klasser en häst får starta på en dag blir frågan ”räknas en omstart som en andra klass?” väldigt relevant. En omstart är en andra möjlighet att hoppa banan utom tävlan och kan ske i klasser med bedömning A:Clear round.

Svar: Nej, vid start i klass med bedömning A:Clear round räknas en eventuell omstart inte som en andra start.

Åldersgränser för att tävla i hoppning

När det kommer till att tävla i hoppning finns det olika åldersgränser, för att göra motståndet så jämnt som möjligt så att alla kan tävla på likande villkor. Här finner du en sammanfattning av de åldersgränserna som finns för att tävla i hoppning.

Åldersgräns för att börja tävla

Den lägsta åldern för att tävla i hoppning på högre än klubbnivå och pay and jump är 8 år, med undantag för de klasser där resultaten inte jämförs med varandra.

För att tävla behöver ryttaren ha grönt kort, vilket kan tas från 14 års ålder. En ryttare under 14 år behöver ha en förälder som genomgått en grönt kort-kurs, för att säkerställa att en myndig person är ansvarig och pålitlig när det kommer till hästar och säkerhet på tävlingen.

Åldersgräns för att tävla ponny

På svenska tävlingar med ponnys finns det bestämda åldersgränser, eftersom ponnys är små i mankhöjd är det lämpligt att de bär små ryttare på ryggen. Åldersgränsen för A- och B-ponny är 13 år, åldersgränsen för C- och D-ponny är 20 år.

Överårig ryttare är de ryttarna som enligt TR får delta i tävling med övre åldersgräns trots att ryttaren passerat åldersgränsen, dock endast i avdelning B, vilket innebär att den rids utom tävlan mot avdelning A. För kategori A-och B-ponny räknas ryttare från och med 14 år som överåriga och för C- och D- ponny räknas ryttare över 20 som överåriga.

@ryttarens.se

Åldersgränser på ponnyrävling 👀 #ryttare #ryttarens #ponny #ponnytävling #hästarpåtiktok #fördig #hästarärbäst

♬ originalljud – Ryttarens.se

Läs även: Att byta från ponny till storhäst

Ryttarkategorier efter ålder

• Överårig ryttare är de ryttarna som enligt TR får delta i tävling med övre åldersgräns trots att ryttaren passerat åldersgränsen, dock endast i avdelning B.
• Seniorryttare är de ryttarna som från och med kalenderåret fyller 19 år.
• U25-ryttare är de ryttarna som är mellan 16 år och 25 år.
• Young rider är ryttare från och med det kalenderår ryttaren fyller 16 år till och med det kalenderår ryttaren fyller 21 år.
• Junior räknas ryttare som till och med det kalenderår ryttaren fyller 18 år.
• Childrenryttare räknas ryttare från och med det år ryttaren fyller 12 år till och med det kalenderår ryttaren fyller 14 år.

Utrustning för att tävla i hoppning

För att tävla i hoppning behöver både hästen och ryttaren rätt och säker utrustning. Vilka klädselregler som gäller varierar beroende på tävlingsnivå och ryttarensålder.

Viss utrustning är frivillig medans annan är obligatorisk. Det är därför viktigt att veta vad som gäller på just din tävling. Här kan du läsa om både ryttarens och hästens utrustning samt vilka regler som gäller på vilken nivå.

Den utrustning som är viktigast och som är obligatorisk på alla tävlingar oavsett nivå är ridhjälmen. Ridhjälmen är obligatorisk både på hoppbanan men också på veterinärbesiktningen som tillkommer vid högre klasser.

Ryttarens utrustning

Det finns en del klädkder att förhålla sig till på hopptävling. Klädkoden på pay and jump är inte lika strikt reglerad som på en riktig hopptävling.

En oskiven regel är att alltid vara hel och ren på tävling. Utöver det behöver ryttaren även förhålla sig till följande regler enligt TR:

• Ridkavaj från och med regional tävling. Vid lokala 2 stjärniga tävlingar och lägre kan kavajen bytas ut mot fritidsjacka, långärmad tröja eller skjorta.
• Ridbyxor, gärna vita eller ljusa.
• Polotröja eller skjorta med ärm.
• Ridstövlar eller jodphursskor med shortchaps utan fransar.
• Godkänd ridhjälm
• Skyddsväst är obligatoriskt för ryttare under 18 år.
• Sporrar är frivilligt men vid användning måste de vara kortare än 15 mm på ponny som tävlar ponnyklasser.

Ryttaren får inte…

• Rida med öronsnäckor på tävlingsbanan, men vid framridning och framhoppning är öronsnäcka tillåtet på ett öra.
• Använda stjärnsporrar, det vill säga sporrar med roterande skivor/delar som har hack eller tandade kanter.
• Rida utan jacka eller kavaj utan överdomarens tillåtelse.
• Rida i regnrock eller regnställ utan överdomarens tillåtelse.

Läs även: Ridbyxor eller ridtights? Så hittar du rätt!

Hästens utrustning

På en hopptävling behöver hästen ha viss utristning för att ta sig runt banan så säkert som möjligt. Enligt TR behöver hästen ha följande utrustning på hopptävling:

• Sadel ska användas vid all ridning.
• Stigbyglar och stigläder ska hänga fritt, fäst i stigbygelkrampan och på utsidan av sadelkåpan.
• Träns ska bäras på hela tävlingsområdet.
• Insektsskydd och flughuva får användas men får inte täcka hästens ögon.
• Tyglar får endast vara fästa i bettet/betten eller direkt i huvudstycket, med undantag för hackamore och gags där tyglarna sätts i nack-eller sidostycket.
• Martingal är tillåtet med tyglarna löpande i ringar.
• Benskydd är frivilligt att bära, men om hästen bär benskydd får den totala utrustningen på hästens ben vara högst 500 gram.
• Nummerlapp

Vilket nummer hästen ska ha på nummerlappen?

Vilket nummer hästen ska ha finner du i samband med startlistan som vanligtvis kommer ut några dagar innan tävlingen, på den ridklubbs hemsida som tävlingen arrangeras på.

Om du inte vet vilket nummer din häst ska ha när du kommer till tävlingen ska du vänta med att lasta ut hästen, och fråga i sekretariatet. Det är förbjudet att lasta ut hästen utan nummerlapp på tävlingsplatsen.

Läs även: Vilket nummer ska hästen ha på nummerlappen?

Vad kostar utrustning för att tävla i hoppning?

Utrustningen för att tävla i hoppning kan kännas dyr om den köps i en klumpsumma. Utrustningen finns i olika prisklasser, men i regel kan man oftast säga att du får den kvalité du betalar för, speciellt när det kommer till läderprodukter.

Om du är osäker på om du vill tävla mycket, rekommenderar jag att låna ett par vita ridbyxor och en kavaj av en kompis innan du själv investerar i en egen tävlings-outfit. Har du väl bestämt dig för att tävla och köpa en egen tävlingsgarderob, kan man komma billigt undan genom att handla secondhand eller genom att välja lite billigare märken.

Läs även: Kostnaden för en häst

Hur du transporterar din häst till tävling

När du ska åka på tävling med din häst behöver du transportera den i en hästtransport. Det finns massvis av olika modeller på hästtransporter som är anpassade för olika komfort.

Om du inte har en hästtransport kan du hyra en. En hästtransport kan kännas som en stor och dyr investering, speciellt om du transporterar din häst sällan.

Läs även: Hur du transportera din häst (Tips för säker lastning & körning)

Veterinärbesiktning på hopptävling

Från och med 2-stjärnig/regional nivå ingår veterinärbesiktning på tävling, för att säkerställa att hästen är i godkänt skick för att starta klassen, vilket en veterinär gör på tävlingsområdet genom att observera hästens rörelse när den skrittar och travar.

Om hästen ska tävla flera dagar i rad och visar förändrad fysisk status under dagarna kan en åtgärd vara att den inte får starta mer under tävlingen.

Hästen ska besiktas i träns och ledaren skall bära hjälm under besiktningen. Följ veterinärens instruktioner, men kort och gott ska du visa upp hästen genom att springa och gå på en rak linje mot och från veterinären, med hästen på din högra sida och vända hästen närmast veterinären.

Läs även: Hästförsäkring Kostnad

Framridning & framhoppning

Innan ett ekipage startar hopptävlingen behöver de rida fram, de vill säga värma upp, för att minska risken för skador, känna av dagsformen och förbereda sig för tävlingen.

Ekipaget börjar med att rida fram på framridnigen som är en paddock eller ridhus utan hinder. Ytan är till för att ryttarna ska kunna värma upp sina hästar i skritt, trav och galopp. Skritt sker innanför fyrkantspåret för att lämna utrymme till de som travar och galopperar på spåret.

Se till att ha koll på vad du behöver förhålla dig till på framridningen.

Innan det är dags att gå in på banan får häst och ryttare möjlighet att hoppa fram på framhoppningen. Det är vanligtvis mellan 4-8 hästar på framhoppningen samtidigt, men antalet kan variera beroende på framhoppningens storlek.

På framhoppningen hoppas all hinder åt samma håll för att undvika att ekipagen krockar med varandra. Hindren hoppas med röd flagga på höger sida och vit flagga på vänster sida, precis som inne på banan.

När ska man rida fram?

Det är olika hur lång tid ekipaget vill ha att rida och hoppa fram innan starten. Beroende på hur många som startar i klassen, när bangången är, om det är någon paus i klassen och om ekipaget ska starta flera klasser varierar tiden för framridning.

Det är lagom att rida fram ungefär 30 minuter innan start. Då hinner hästen skritta fram och bli ordentligt varm, hoppa några språng utan att bli trött och hålla sig varm innan starten.

Det är vanligt att man som nybörjare vill vara ute i god tid, hoppar för många språng så att hästen blir trött och sedan står still utanför banan och väntar på sin tur medans hästen blir kall och slö. Försök istället att gå ganska direkt från framhoppningen och in på banan så att hästen är ordentligt framme.

Läs även: 20 Saker ryttare behöver veta på framridningen

När får man gå in på banan?

Ekipaget brukar få komma in på banan medans ekipaget som startar innan är igång och rider. Väl inne på banan är det smart att skritta och trava runt hindren så att hästen får kolla på miljön. Visa gärna de hindren som hästen kan reagera på och se till att hästen går fram för skänkel, beröm sedan. På så sätt förbereds hästen för sprången som alldeles strax skall komma.

Läs även: 9 Saker att tänka på: framhoppning

Bangång hopptävling

När du tävlar i hoppning ska du hoppa en förbestämd banan. Alla ryttare i klassen hoppar samma bana med samma hinder, svängar och svårigheter. Banan anpassas efter klassens nivå och byggs av en utbildad banbyggare.

För att lära sig banan får ryttarna kolla på banskissen som läggs ut på arrangörens hemsida, i equipe eller sätts upp på tävlingsområdet på morgonen. Ryttarna får även möjlighet att gå banan innan klassen startar, en så kallad bangång.

Under bangången finns det massa saker att tänka på som underlättar ritten senare. Se till att planera vägarna väl och vara uppmärksam på saker som din häst kan uppfatta som läskiga.

Läs även: 12 Saker att tänka på när du går banan

Vilka hinder finns på en hoppbana?

På en hoppbana finns det flera olika hinder. Utseende och svårighetsgrad varierar beroende på vilken klass man tävlar.

De två vanligaste hindertyperna som alltid finns med oavsett klass är räcke som är ett rättuppstående hinder då det endast är ett hinderstöd på vardera sida av bommarna, och oxer som är en typ av längdhinder då det är två hinderstöd placerade efter varandra i språngets riktning.

På en hoppbana kan det finnas både enkelhinder (ett hinder) och kombinationer (1-3 hinder i följd) som består av upprättstående hinder eller längdhinder. Du kan läsa mer om dem nedan.

Läs även: Lär dig stega mellan hinder & Lär dig bedöma avstånd till hinder

Enkelhinder och kombinationer

Hindertyper delas in i kategorierna enkelhinder och kombinationer.

Enkelhinder är ett hinder som endast kräver ett språng för att komma över, medans en kombination är minst två hinder.

En kombination delas in i hindrets nummer på banan följt av en bokstav för att beskriva vilket hinder i kombinationen man pratar om. Första hindret i en kombination heter hinder A, andra hinder B, tredje hinder C. Om hästen stannar på B eller C hindret i en kombination hoppar ekipaget om hela hindret, dvs även det första.

Olika hopphinder

Det finns olika hinder med olika egenskaper. Man kan dela upp hinder i kategorierna upprättstående och längdhinder.

Rättuppstående hinder finns med på alla tävlingar och är ett hinder där alla hinderdelar ligger rakt ovanför varandra. Vanliga exempel som förekommer på tävling är:

• Räcke
• Grind
• Mur
• Plankhinder

Längdhinder är de hinder som har en längd. Ett hinder kallas längdhinder om de ingående delarna är placerade efter varandra i språngets riktning. Vanliga exempel som förekommer på tävling är:

• Oxer
• Trippelbarr
• Vattenhinder

Läs även: Hoppa vattengrav

Så här vet du att du fått startsignal

När du tävlar i hoppning får du inte starta din ritt innan du har fått startsignal av domaren. När du fått startsignal börjar din ritt och tid att räknas från och med att du passerar startlinjen.

En startsignal kan signaleras med en klocka, pipa eller liknande ljud. Vid lokal/* 1*-tävling och lägre kan signal ersättas med muntligt besked via högtalare, där domaren signalerar starten genom att till exempel säga ”var så god och rid”.

Du kan också se om du har fått startsignal eller inte genom att kolla på flaggaren vid startlinjen. Om flaggan är höjd har du fått startsignal och kan påbörja din ritt.

Från att du har fått startsignal har du 45 sekunder på dig att passera startlinjen och påbörja din ritt. Om du inte passerat startlinjen kommer tiden automatiskt att börja efter 45 sekunder och du riskerar att få tidsfel.

Antalet placerade

De som får pris kallas för ”placerade”, eftersom de får en rankad placering beroende på sitt tävlingsresultat. Hur många som blir placerade varierar från olika klasser.

Antalet placerade i en hoppklass är 25% av klassens antal startande. Alltså blir ett av fyra ekipage placerade, med andra ord var 4:e startande. Vilken placering ekipaget får beror på antalet fel och hur snabbt banan har ridits.

Antalet startande och placerade:

• 2–4 starter ger 1 placering
• 5–8 starter ger 2 placerade
• 9–12 starter ger 3 placerade
• 13–16 starter ger 4 placerade

För att bli placerad måste ekipaget ha fullföljt klassen, och för att det ska bli en klass behöver det vara minst två startande. Om det endast är en startande i klassen kan man slå ihop två klasser, till exempel kategori B och kategori C.

Läs även: Allt du behöver veta om placering i hoppning

Hur man rider ärevarv

Många ryttare drömmer om att få rida ärevarv tillsammans med sin häst eller ponny! Alldra helst i täten, eftersom det innebär att man vunnit.

Ärevarv är en del av prisutdelningen som du får medverka i om du placerar dig på en hästtävling. Ärevarvet leds av vinnaren i klassen, följt av andra, tredje, fjärde osv. Vinnaren rider två varv medans övriga placerade ekipage endast rider ett varv.

För att veta vilket varv du ska rida ärevarvet, om man måste rida på sin egen häst och vad man ska ha på sig rekommenderar jag dig att läsa artikeln om ärevarv.

Läs även: Allt du behöver veta om ärevarv & rrisutdelning

Vad händer om du ramlar av på tävling?

Det är inte helt ovanligt att någon ryttare faller av sin häst eller ponny under en tävling. Om det händer dig behöver du inte skämmas! De alldra flersta ryttare gör det någon gång under sin karriär, vissa flera gånger!

Om du ramlar av din häst eller ponny på en hopptävling blir du automatiskt utesluten från klassen. Du behöver då leda hästen eller ponnyn av från banan.

Men om det gått bra med dig och hästen rekomenderas det att sitta upp igen. Så att du inte får ridrädsla. Det gamla ordspråket get back in the saddle kommer inte från intet!

Ridning innan och efter tävling

För att kunna prestera på en hopptävling krävs en del övning. Det gäller att veta hur man ska rida hästen innan och efter en tävling för att ge hästen bästa förutsättnignarna till att kunna prestera och återhämta sig.

Beroende på vad du och din häst behöver jobba med finns det olika områden att förbättra inför tävlingen. Det kan till exempel vara ryttarens balans eller förmåga att se avståndet till nästa hinder. Det kan också vara att stärka hästens bakben och förbättra hästens språngkurva.

Dagen innan hopptävling (Hur ska hästen ridas?)

Hur hästen rids inför en hopptävling är individuellt och beror bland annat på hur hästen ridits i veckan, hur många starter hästen ska göra, vilket temperament och ålder hästen har.

En del hästar skrittar eller vilas dagen innan tävling för att ha energi och vara fräscha på tävlingsdagen, medans andra trimmas över små hinder för att bli mjuka och lydiga hästar. En del rider några högre språng för att känna på sprången inför tävlingen.

Oavsett om du väljer att rida din häst eller låta den vila dagen innan tävling är det viktigt att inte rida hästen trött eller så hårt att den får träningsvärk eftersom det kan försämra hästens prestation på tävlingsdagen.

Prova dig fram under olika tävlingar för att se hur just din häst vill ridas för att prestera bäst på tävling.

Läs även: Hur mycket motion behöver en häst?

Hur hästen ska ridas dagen efter tävling

Dagen efter tävling brukar jag skritta eller jogga mina hästar i skogen för att jogga ut slaggprodukter och värma hästens muskler för att minska eventuell träningsvärk. Passet ska vara kravlöst och roligt.

Ett lugnare pass dagen efter tävling är bra både fysiskt och psykiskt för hästen. Det passar perfekt att jogga ute i skogen eller skrittas förhand i ungefär 30 minuter.